Lägesrapport: En glad spoiler.

CD9757C4-7E03-4EA5-AAA8-5EECB01EEA24.jpegDet är verkligen jättesvårt för mig att undvika spoilers om vad som händer framöver i de olika Star Trek-serierna. Till och med  i de de där companionböckerna jag läser så avslöjar man här och där avgörande plot-twists. Som i vilken säsong Gowron dör, eller om en framtida relation mellan två Voyagerkaraktärer som tydligen kommer att resultera i ett bröllop. Det verkar inte som om de där böckerna är helt anpassade för oss som ser avsnitten för första gången, liksom.

Men andra gånger är verkligen spoilerläckaget mitt eget fel. S när jag nu på morgonen bläddrar några sidor för långt i boken om Deep Space Nine och råkar se den här bilden. Och blir jätteglad. Odo kommer att få ligga, och ganska snart dessutom. SÅ LÄTTAD! Så pass glad att jag inte kunde låta bli att lägga upp den här. Dagens Star Trek-glädje, liksom.

Sedan blir jag förstås även lite extra otålig på att komma vidare i det här projektet, men den känslan är ju konstant.

Lägesrapport: Star Trek Discoverys första säsong summerad

dis into the forest 4

Så vad tycker jag då om den första säsongen av Discovery?

Till en början är det mest plattityder som dyker upp i huvudet. Att nivån varit hög, skådespeleriet suttit bra, effekterna sett snygga ut och att de nya huvudpersonerna är intressanta. Lite lagom förnöjt och halvengagerat i tonen, liksom.

Men om jag ska vara helt ärlig så har jag egentligen på ett dramatiskt sätt (för mig då, alltså) slitits mellan hopp och tvivel under den här säsongen. Jag har inte riktigt kunnat bestämma mig för om serien varit  genialisk eller kackig. Kalla mig SF-dramaqueen, liksom. Sett i backspegeln skulle jag kanske bara slappnat av och accepterat att seriens författare och regissörer fått sina jobb av ett skäl,  i stället för att drabbas av, i tur och ordning, fanrage, fanhysteri och fandepression. Att bli så modstulen av spegeluniversumet att man gör ett flera månader långt uppehåll i en serie verkar ju bara korkat nu.

dis magic 2

Med facit i hand så känns det ju faktiskt som om producenterna, tvärtemot vad jag inbillade mig, varit extremt medvetna om vad de velat uppnå med Discovery. Visst är man inne och tafsar och skruvar på kanon ordentligt här och där, men alltid med berättelsen och intrigen i fokus — rebooten av filmerna känns betydligt klumpigare utförd, faktiskt. .

Uppdraget är alltså utfört: Discovery är en modern sf-serie, som samtidigt bygger på drygt 50 år av historia och kontext. Men Discovery-producenterna har varit noga med att inte bli nostalgiska för nostalgins skull (även om jag trodde det när vi först hamnade i spegeluniversumet). Varje gång man använt något gammalt ur kanon (som till exempel Harry Mudd) så verkar det ha varit än viktigare för dem att göra det objektet vassare, ondskefullare och mer fascinerande än det varit tidigare i franchisen. Och, framför allt,  man har effektivt undvikit att bli självhögtidliga.

Även om manusförfattare och procucenter satt och var supernöjda med serieni det avslutande avsnittet av After Trek, så har jag förstås ändå vissa invändningar (annars hade jag inte varit jag),  Som att Michael Burnham lite kommit i skymundan nu mot säsongens sista hälft. Alltså, förstå mig rätt, det händer ju verkligen ENORMT mycket om och kring henne, men jag känner att jag inte riktigt förstått vilken inverkan allt det här har haft på rollfiguren. Visst kan man se sista avsnittets pedagogiska och principfasta kommunikation med Federationens ledning kring hanteringen av klingonerna som en spegelbild av de inledande avsnittens myteri-upptakt. Men jag hade velat se lite mer känslor.

dis lethe 3

Som till exempel slutet på Burnham och Tylers kärlekshistoria. Det kändes ju inte riktigt trovärdigt. Tyler följer med L’rell för att hjälpa henne med maktövertagandet hos klingonerna, istället för att hänga med Burnham. En scen som man också skulle också kunna tolka som att Burnham mist Tyler till sin rival Ett  “Jaha, hej då” känns inte som tillräckligt dramatiskt då.. Jo, jag vet att de talade ut i förra avsnittet, men jag vill ha ännu mer Scener ur ett äktenskap möter Discovery om jag ska bli nöjd.

Med ett betygsgenomsnitt på 8,06 tror jag också att det här är den serie jag gillat bäst i Star Trek-franchisen. Men det är ju också den första serie jag sett som inte har en hel del år på nacken. Och på många sätt kan man väl se hur just Star Trek: Discovery verkligen är ett barn av sin tid. Vare sig det handlar om Trumpreferenser, klingonsex eller materialen i kostymerna.

Men nu, blickar jag framåt igen. Dags att återuppta Deep Space Nine och Voyager. Och efter att ha räknat fram och tillbaka på Memory Alphas numreringar av alla avsnitt och filmer så kan jag nu nästan stolt utropa att jag är halvvägs. Eller, jag är halvvägs när jag skrivit ytterligare ett blogginlägg. Vem hade kunnat ana att det skulle ta mer än tre år att ta sig dit. Inte jag, för då hade jag troligtvis aldrig gett mig in på den här uppgiften. I alla fall inte på det här sättet. Men nu räknar jag med att det blir utförslöpa i mål. Kommer att gå så snabbt att kolla igenom resten av avsnitten. Eller hur?

Så här långt i min Startrekathon har jag sett 7 långfilmer och 368 tv-avsnitt.

 

Startrekathon, en resedagbok genom Star Trek-universumet.

img_0615

Den här sajten är min resedagbok när jag bloggar mig igenom den samlade produktionen av Star Trek-tv-serier och -filmer (och en och annan bok och dokumentär och skiva och fanzine och…).

Även om jag i min barndom såg på Star Treks originalserie, och säkert suttit och såsat framför tv:n när Voyager gick i repris, så var min utgångspunkt, i alla fall till en början, Star Trek-novisens. Det är helt enkelt första gången jag ser avsnitten jag skriver om, och när jag skrev hade jag inte riktigt någon koll på vad som låg framför mig (och jag försökte undvika spoilers så långt det gick).

Jag ser och skriver om avsnitten i den följd som de visats på amerikansk tv, men gör ett undantag för Star Trek: Discovery och de nya spinoff-serierna.

Min resa inleddes den 1 mars 2015, och lite drygt fem år senare hade jag till sist skrivit om allting Star Trek i rörliga bilder. Men eftersom franchisen fortfarande lever så följer jag med på färden och bloggar successivt om nya serier och böcker, med lite djupdykningar ner i Star Trek-historien när jag hinner med. Men eftersom jag just nu har ett extremt jobbigt jobb är det med betoning på när jag har tid. Just nu försöker jag mig främst på att sammanfatta hela säsonger, i min kamp mot Star Trek-franchisens produktivitet.

/Roger Wilson.

Statistikextra: Deep Space 9, säsong två i siffror!

9 tribunal 7
Det har ju även varit säsongsavslutning här på bloggen för Deep Space Nines andra säsong. Även här har bloggens toppkommentator LDL gjort en analys av trender och tendenser. Han får siffernörda loss lite även i det här inlägget/R
Ännu en säsongsavslutning, ännu mer statistik.
Medelbetyg för S02: 6,65 (S01:5,95)
Median för S02: 7 (S01:6)
Grafer för DS9: http://imgur.com/a/A58sG
Jämförelse av medelbetyg mellan säsonger och serier: http://imgur.com/a/vAVIw
Precis som för TNG så anses ju DS9 första säsonger vara bland de sämsta. Det här är fallet för en hel del Star Trek, där ju TNG och DS9 tar upp en hel del plats. Förmodligen har detta att göra med sättet som Star Trek traditionellt har producerats, på ett improviserat sätt snarare än baserat på någon bok eller något annat färdigskrivet dokument. Det här lägger större ansvar på författarna och skådespelarnas egna axlar och leder till en större andel bottennapp i början på serierna, tror jag. Trots det så anses de tidiga DS9-säsongerna oftast vara helt okej, utan alltför många bottennapp, och för varje säsong som går i början så tenderar serien att bli bättre och bättre.
Med S02 avklarad börjar vi nu, precis som i TNG, att komma in i DS9s kärna. Det som de flesta fansen tänker på när man säger DS9.
Men det är lite ironiskt hur mycket paralleller det finns mellan TNG och DS9s utveckling av sina tidiga säsonger. För trots att DS9 aldrig var så dåligt som tidigt-TNG, så vill jag påstå att utvecklingen följde väldigt liknande steg. Säsong 1 var en säsong då allt verkade vara lite på måfå, utan att det verkade som om det fanns någon långsiktig tanke bakom det. Serien påbörjades mer eller mindre baserat på vad den senaste Star Trek-serien hade lämnat oss vid. Med väldigt mycket samma upplägg, samma typer av handlingar och samma struktur på avsnitten. Trots DS9s väldigt unika premiss så blev det alltså så här. Inför Säsong 2 började DS9, precis som TNG, växa in i sina egna skor och börja fundera på vad man ville göra av serien, hur man skulle sätta något eget avtryck på Star Trek. Med det sagt så fanns det fortfarande kvar väldigt mycket från första säsongen och väldigt bra avsnitt där de hittade en egen identitet och något man kunde bygga vidare på varvades med sämre avsnitt eller medelmåttiga generiska SciFi-handlingar som lika gärna kunde ha kommit från S01 eller TNG. Förhoppningsvis är det inte bara jag som ser de parallellerna, för jag tänker ta upp det igen till S03.
ds9-rules-kopia
När det kommer till DS9 S02, så verkar Rogers betyg faktiskt motsvara ungefär sättet som fansen tittar på DS9s tidiga säsonger. Om något så verkar Roger faktiskt ha varit lite oväntat positiv till vissa mindre omtyckta avsnitt, avsnitt som oftast ses som riktiga bottennapp. Det är faktiskt så att Roger som lägst delat ut en enda 3a i DS9s första två säsonger och det är ju inte alls illa. Därav har medelbetygen och medianerna från första säsongen varit helt okej, om än att S01 ändå inte vara allt för bra och endast var bättre än TNGs två första säsonger.
S02 var, precis som förväntat, ett klart steg uppåt. Med en förbättring av medianbetyget och framför allt en stor förbättring av medelbetyget i jämförelse med S01. Det berodde framför allt på en bibehållen jämnhet i kvalitet och att fler betyg kröp lite högre upp på skalan. I S01 låg väldigt många avsnitt på medelmåttiga eller okej betyg (5-6), medan betyget som gavs ut flest gånger i S02 faktiskt var så högt som en 8a. Trots att det fanns en viss tendens till ojämnhet från avsnitt till avsnitt så gjorde det inte så mycket skada, då de sämre betygen sällan gick under en 4a eller en 5a. Detta och bristen på riktigt dåliga avsnitt lyfter ju givetvis medelbetyget ganska mycket.
I jämförelse med säsongerna i TNG så är det faktiskt så att det bara var TNG S04 och S06 som fick ett högre medelbetyg av Roger, om än att just de säsongerna var flera tiondelar högre. Baserat på betygsmönstren från DS9 S02 så liknar den faktiskt de säsongerna en hel del. Skillnaden är anledningen till att medianen ändå bara är 7, trots ett stort antal 8or i betyg och inga betyg under 4or. Det är nämligen så att alla de väldigt bra avsnitten balanseras upp till viss del av en hel del avsnitt som var medelmåttiga eller lite smått dåliga rent av (4-5). Det säger ändå en del hel del om DS9 och dess potential att en säsong som rent allmänt fortfarande ses som ganska svag och osäker angående vart den är på väg kan vara så pass jämn och bra relativt till de vi sett tidigare.
Under säsongens gång, och med vetskapen att TNG var i sin sista säsong samtidigt, så kunde författarna bakom DS9 tänka efter vad de ville göra och experimentera lite och se vad som fungerade. Redan mot slutet av S02 började vi därför se resultatet av det med bl.a. vissa val och handlingar som resulterade i väldigt bra betyg.
Personligen gav jag S02 6,54 i medelbetyg och 7 i median. Jag noterar att det alltså är tredje gången i rad som Roger tycker bättre om en säsong än jag. Jag börjar bli något orolig.
Skillnaden i betygsättning mellan oss var faktiskt på många sätt minimal här. Det var kort och gott så att jag höll lite hårdare i de väldigt bra betygen (8-10) och delade ut mer 7or än något annat. Därmed en liten tiondels skillnad i slutet på säsongen.
ds9-the-cirkle
Bästa avsnitten i DS9 S02:
9/10 – The Circle (2×02)
9/10 – Tribunal (2×25)
9/10 – The Jem’Hadar (2×26)
ds9-second-sight-3
Sämsta avsnitten i DS9 S02:
4/10 – Second Sight (2×09)
4/10 – Rivals (2×11)
4/10 – Blood Oath (2×19)

Statistikextra: The Next Generation. Säsong sju och hela serien sammanfattad i siffror!

tng-phantasms-3
Som vanligt har den här bloggens toppkommentator LDL sammanfattat den nyss avslutade säsongen. Och vi börjar väl med att låta honom ta ordet och förklara hur det gick för den sjunde och sista säsongen av The Next Generation, samt sammanfatta hela seriens betyg!
Varsågod! /R
Säsongs- och serieavslutning innebär givetvis lite statistik. Vi tar väl och börjar med S07. 🙂
Medelbetyg för S07: 6,36 (S06:6,92)
Median för S07: 7 (S06:7)
(OBS! Märk att dubbelavsnitt räknas som ett i statistiken)
hela tng i en grav
Grafer för TNG: http://imgur.com/a/8GgBQ
Jämförelse av medelbetyg mellan säsonger och serier: http://imgur.com/a/vAVIw
TNG säsong 7 är ju inte bara slutet på serien, utan den även ofta ansedd som slutet på TNGs gyllene år som oftast definieras som S04-S06.
Den kanske största svårigheten med arbetet på S07 jämfört med de senaste säsongerna var alltså att författarlaget bakom serien spreds väldigt tunt mellan olika projekt under Star Trek-paraplyet och kanske präglades S07 just därför av släktingar, generiska handlingar och avsnitt och överlag en slags ojämnhet i kvaliteten som inte skådats sen S02 av serien.
Inte att säsongen inte anses ha några väldigt bra avsnitt, om än att det kanske är längre emellan dem, snarare är det så att den anses innehålla alltför många dåliga avsnitt och att kvaliteten från avsnitt till avsnitt är som en berg- och dalbana. Att den har en del väldigt dåliga avsnitt är ju något som vi även tidigare har kunnat se skada säsongens medelbetyg lite, då det drar ner det annars förhållandevis höga betygen så mycket. Alla de här sakerna kan ju iaf i teori ganska lätt kopplas till tidsbrist och möjligtvis brist på nya idéer, vilket är en ganska naturliga konsekvens av att författarlaget var så tunt utspridda på en säsong på 25/26 avsnitt.
Dessutom så börjar det runt de här åren dyka upp serier som använder sig allt mer av serialisering och kontinuitet mellan avsnitten – t.ex. Arkiv X, Babylon 5 (är på gång att starta) och DS9 – och även om TNG under åren börjat haft mer av det genom röda trådar som dyker upp och byggs vidare på då och då så är det inte mycket i jämförelse. Vid en tillbakablick från nutiden där den typen av tv är ganska dominant så hörs mycket riktigt ofta kritik mot TNGs episodiska natur, och så även i Rogers recensioner ju längre serien gått.
Men fansen kan iaf andas ut, för Roger har överlag bekräftat fansens majoritetsåsikt om TNG S07.
Med ett medelbetyg på 6,36 är S07 långt mycket bättre än de horribla två första säsongerna av serien, men klart svagare än S04 och S06, de starkaste säsongerna i serien baserat på medelbetyg. Kvalitetstappet märks extra mycket iom att den senaste säsongen var just S06. Lite mer förvånande är kanske att S07, iaf när det kommer till medelbetyg, inte heller slår S03 och bara knappt (6,36 mot 6,35) är bättre än S05. Det är något förvånande iom att S07 ofta nämns som den tredje sämsta säsongen av serien. Medan S03 bygger upp mot de s.k. gyllene åren och ibland inkluderas i dem, så verkar det alltså vara så att S05 – mitt emellan de två bästa säsongerna – är den tredje sämsta säsongen i TNG. Om än att skillnaderna är små. Detta enligt medelbetyget alltså. Men medelbetyget säger inte allt om hur en säsong som helhet uppfattas. Detta är betydligt mer komplicerat än att räkna ut ett medelbetyg.
I vissa fall kan medianbetyget ge en ledtråd om varför det generella intrycket kanske inte stämmer in på medelbetyget, kanske genom att visa på ojämnhet. Ett exempel är då det kanske finns ett antal avsnitt som bryter mot normen och har stor påverkan på medelbetyget genom att ligga väldigt långt ute på sidorna på skalan. Det är dock inte fallet i S07 och även om det finns en del dåliga avsnitt så är de utspridda längs skalan och kan bara delvis upphäva att de flesta avsnitten hamnar på den positiva ändan på skalan. Med ett medianbetyg på 7, så är det exakt samma som alla säsongerna sen S04.
Jag tror att den bästa förklaringen till S07s anseende och hur den uppfattas, annat än det solklara kvalitetstappet från S06, har att göra med det man ser på grafen för medelbetyg och/eller betyg för säsongen.
Om man tittar på grafen så ser man en enorm skillnad i kvalitet från avsnitt till avsnitt som börjar en tredjedel in på S07, med enorma och konstanta upp- och nedgångar i betyg. Den här typen av ojämnhet under säsongens gång sågs varken i S03 eller S05. Till och med S01 var faktiskt relativt jämn baserat på Rogers betyg, om än på en ganska dålig nivå. Det som mest liknar grafen över betygen på S07 är snarare S02, där det också finns vissa väldigt starka avsnitt, mitt i en säsong med enorma skillnader i kvalitet från avsnitt till avsnitt. Det kan också påpekas att Roger ändå verkade tycka förvånansvärt väl om den första tredjedelen av säsongen, där de höll ungefär samma medelbetyg som de bästa säsongerna, det var därefter som det gick snabbt utför nästan hela vägen. Ännu en anledning till att man kanske uppfattar att kvaliteten konstant fortsätter att sjunka och tycker mindre om säsongen som helhet.
Nu var både medianbetyget och medelbetyget fortfarande helt okej när det kommer till TNG, så det höll ändå någorlunda. Dessutom kan vi glädjas oss vid att serien och säsongen iaf avslutades betydligt starkare, vilket även drev upp medelbetyget lite i sista stund. 🙂
Personligen landade mitt medelbetyg på 6,00 för S07 (median:6), vilket innebär att jag faktiskt tycker att S07 klart och tydligt är den tredje sämsta säsongen av TNG. Det är stora avstånd både uppåt och nedåt i tabellen.
Rent allmänt var jag mindre imponerad än Roger även av den första biten av säsongen, och även jag tyckte att kvaliteten fortsatte sjunka så hade jag inte lika många betyg i ytterkanterna på skalan, varken åt ena håller eller det andra. Istället tyckte jag att det var ett större antal avsnitt som låg någonstans mellan tråkiga/oinspirerade till okej/bra (4-7).
Jag tror att detta är andra gången i rad (DS9 S01 senast) som Roger tycker bättre om en säsong än jag. Jag vet inte om jag bör fråntas mitt hardcore-fandom-kort, eller om det snarare är Roger som bör få ett till jul. 😀
Bästa avsnitten i TNG S07:
tng-phantasms-2
9/10 – Phantasms (7×06)
9/10 – Lower Decks(7×15)
9/10 – Genesis (7×19)
9/10 – Preemptive Strike(7×24)
9/10 – All Good Things…(7×2526)
tng masks 5
Sämsta avsnitten i TNG S07:
1/10 – Masks (7×17)
2/10 – Sub Rosa (7×14)
3/10 – Eye of the Beholder (7×18)
Nu lite statistik för hela TNG.
Medelbetyg för TNG: 6,13 (TOS*:5,75|TAS:5,95)
Median för TNG: 6 (TOS*:6|TAS:7)
*Roger betygsatte inte avsnitten från första början på det här projektet, så statistiken för TOS är inkomplett.
Jag tror att vi var många som antingen redan såg det komma eller insåg ganska snabbt att när det kom till statistiken för hela serien så skulle TNG bli väldigt mycket lidande av skadan som de första två säsongerna innebar. Därav att jag faktiskt även sa, när Roger satte igång med DS9, att jag inte alls skulle bli överraskad om även mina betyg säger att DS9 är klart bättre än TNG, trots att jag håller TNG snäppet högre.
Kvaliteten på de första två säsongerna var helt enkelt så otroligt mycket lägre än resten av serien att TNG fick spendera de kommande fem säsongerna med att sakta lyfta sin statistik mot bättre nivåer. Om vi t.ex. räknar på medelbetyget bara för S01-S02 får vi lite smått otroliga 4,87, medans S03-S07 ger 6,58 och de två bästa säsongerna alltså var uppe och rörde vid 7-strecket. TNG fick alltså jobba väldigt hårt och nästan behöva överkompensera för att återhämta sig. Men än så länge i det här projektet verkar det ha fungerat tillräckligt väl då den slår medelbetygen för både TOS och TAS. Båda de serierna var ju också ganska ojämna av sig från avsnitt till avsnitt och hade både väldigt bra avsnitt, men även en hel del bottennapp som drev ned medelbetyget. Ur det perspektivet kan man säga att större delen av TNG var betydligt mer stabilt och jämnt, utan att för den delen sakna riktigt bra avsnitt för det.
DS9, där vi just avslutat S02, ligger dock redan på 6,36 och kommer förmodligen att vara klart bättre. Men återigen, om man plockar bort de två första säsongerna så var TNG överlag bättre än så och det är inte fy skam.
Personligen hamnade mitt medelbetyg för TNG på 6,27 och medianbetyget på 6. Samma median och bara något högre medelbetyg än Rogers alltså. Plockar vi återigen bort de två första säsongerna hamnar mitt medelbetyg på 6,71. Dessutom skulle båda våra medianbetyg höjas till 7, om man bortser från de första två säsongerna.
Bästa Säsong(medelbetyg): S06
Sämsta Säsong(medelbetyg): S02
tng frame
Bästa avsnittet/avsnitten i TNG:
10/10 – Frame of Mind (6×21)
tng cod
Sämsta avsnittet/avsnitten i TNG:
1/10 – Code of Honor (1×04)
1/10 – The Perfect Mate (5×21)
1/10 – Masks (7×17)
/LDL

Lägesrapport: Jag erkänner. Jag har varit otrogen.

gilmore-fan-event

Tjena, det var ett tag sen sist. Om du tycker att frekvensen av uppdateringar här har varit oroväckande låg på sistone så stämmer det. Och det har sina skäl.

Det är dags att erkänna. Jo, jag har varit otrogen. Jag har hållit på med andra tv-serier vid sidan om. Eller, en framför allt. Den här hösten har jag visst klämt 158 avsnitt av en serie som varken utspelas i rymden eller ens i framtiden. Värdefull tv-tid som borde ha ägnats åt Star Trek. Men ibland måste man bara ha lite omväxling i kosten, och Gilmore girls var ju något mer lättsmält tittning än Trek-serierna. Och jag slapp blogga om avsnitten.

star-trek-gilmore
Den här bilden är ett montage! OBS!

 

Men helt orelaterat till Star Trek är det förstås inte. I mitt pågående forskningsprojekt “Star Trek i populärkulturen” är det förstås av högsta vikt att närgånget granska vilket genomslag Star Trek haft i till exempel en serie som Gilmore Girls, som ju gjort sig känd för att peppra sin snabba dialog med otaliga populärkulturreferenser. Så medan jag tittade på Gilmore Girls så skrev jag exalterat upp varenda Star Trek-referens jag hann uppfatta. Tyvärr organiserade jag aldrig riktigt mitt anteckningssystem, så de där anteckningarna är spridda i tre olika block och dessutom finns det några lösa ensamma lappar samt en del förvirrade anteckningar i telefonen. Sån himla tur att någon annan redan gjort allt jobbet åt mig och sammanställt alla Gilmore Girls/Star Trek-referenser på den här sajten.

I fjorton av de 158 avsnitten refereras det till Star Trek, vilket alltså ger en procentuell andel på 8,8 procent. Det är också värt att notera att referenserna i stort sett upphör i seriens sjunde säsong, då Gilmore Girls skapare Amy Sherman-Palladino har lämnat produktionen.

Helt märkligt att referenserna dyker upp är det kanske inte med tanke på att en av rollfigurerna heter Kirk. Däremot kan det uppfattas som lite irriterande att  Lorelai (mamman i serien för GG-noviser) uttalar sig nedsättande om trekkies typ två gånger, trots att hon sedan själv glatt skämtar om cloaking devices och Sulu. Så mycket för nördrespekten, liksom. Lite nattståndet kan man också tycka att i stort sett alla referenser handlar om originalserien – inte så mycket The Next Generation och definitivt inte Voyager eller Deep Space Nine här.

Och vad är det för referenser då? Ja, det är allt från väldigt enkla:

RORY: Ugh. What about space?

LORELAI: It’s the final frontier?

(säsong 7, avsnitt 1 – det var alltså den enda gången Star Trek nämndes i den säsongen)

Till mer invecklade resonemang:

I de fyra långfilmslånga avsnitten som släpptes häromveckan, och som på nytt har Sherman-Palladino vid rodret, verkar Amy dock ha övergivit Star Trek till förmån för Star Wars. Bland annat ligger Rory med en kille utklädd till en wookie. Mycket upprörande!

 

 

 

Era bästa konventråd?

star trek konvent.JPG

Jo, men så var det bestämt. Efter lite velande så har jag äntligen fattat beslutet och bokat biljetter. Jag ska bli av med min konvent-oskuld i Birmingham i början av oktober. Nu undrar jag bara om ni har några råd att ge kring den här typen av event. Vad måste jag göra? Vad ska jag undvika? Måste jag vara utklädd när jag är där? Finns det några bra öppningsfraser när man ska börja prata med en klingon? Och det sjuka att mannen inuti Gorndräkten kommer? Så bisarrt bara det att det är värt att åka, tänker jag.

 

 

Statistikextra: Deep Space nine, säsong 1 – i siffror.

movealonghome198

Och när vi ändå håller på kan vi ju köra på även med nästan statistikrapport. Hur gick det egentligen för den allra första säsongen av Deep Space Nine – den tredje live action-serien i Star Trek-familjen, och i sin text här nedanför så har LDL främst koncentrerat sig på att jämföra Deep Space Nines (DS9) första säsong med starten av The Next Generation (TNG) och den sjätte säsongen av samma serie som ju den visades parallellt med. Enjoy sifferexercisen! Ordet är LDL:s. /Roger

ds9 a man alone 3

Efter väldigt många TNG-avsnitt och för första gången på väldigt länge så är då den första säsongen av en ny Star Trek-serie avklarad. Det ska bli intressant att se vad för likheter och skillnader det finns mellan DS9 och de övriga serierna, samt att se vilken av främst DS9 och TNG som Roger egentligen uppskattar mest. Så vi kör väl igång direkt med en liten statistikhörna för DS9 S01.

 

Betygsfördelningen för första säsongen av Deep Space Nine

statistik-ds9-1-avsnittsbetyg

Medelbetyg för DS901: 5,95 (TNG S06: 6,92)
Median för DS901: 6 (TNG S06: 7)

Betygen för alla serier, sida vid sida, så här långt in i min Startrekathon: 

Skärmavbild 2016-09-10 kl. 12.13.23.png

Här är några länkar för detaljstudier:

Grafer för DS9
Jämförelse av medelbetyg mellan serier

LDL: Precis som vi nämnde i förväg så är även DS9 en av de här Star Trek-serierna som börjar lite trevande men så småningom hittar sin egen identitet och blir riktigt bra. Det ska dock sägas direkt, innan någon springer iväg av rädsla, att medan det finns många paralleller mellan TNG S01 och DS9 S01 ur det hänseendet så klarar sig DS9 undan klart bättre på många olika plan. Det märker man också om tittar på betygen som Roger delat ut, det är ofta okej eller bra avsnitt som är klart bättre än motsvarande avsnitt i början på TNG ofta var. Det beror till viss del på att DS9 direkt från början grundar sig på det för tiden moderna Star Trek-universumet (för 90-talet) som TNG fick bygga upp när den började sändas. Detta gör att DS9 S01, precis som förväntat, hade klart bättre medelbetyg än TNG S01 och S02. Istället verkar det som om medelbetyget ligger precis över en säsong som TOS S02, någonstans emellan de första säsongerna av TNG och resten av den serien fram till S07.

Därmed får man faktiskt säga att det är en ganska bra start för DS9, speciellt i jämförelse med det vi fått i tidigare serier. Man ska då också ta i åtagande att DS9 S01 av fansen anses som en av de svagaste säsongerna i serien.
Om vi tittar närmare på säsongen så ser vi även i trender och mönster att det finns många paralleller till TNG S01. Efter en bra säsongsöppning så föll säsongen ner i en jämn men ganska medioker sekvens avsnitt, precis som slutet på TNG S01. De sekvenserna låg t.o.m. på liknande betygsnivåer. Vid den punkten, ungefär halvvägs igenom säsongen så blev det en ganska ordentlig dipp med ett par svagare avsnitt i följd innan säsongen lyfte igen. Efter ännu ett par avsnitt till på samma nivå som i första halvan på säsongen så avslutades säsongen med två väldigt bra avsnitt. Detta skiljer andra halvan av S01 ordentligt från första halvan, då den andra halvan var betydligt mer ojämn och med en mycket mer utdragen betygsfördelning. Den andra halvan av S01 är alltså jämförbar med den första halvan av just TNG S01.
Så, den stora skillnaden mellan de två säsongerna är att DS9 S01 överlag ändå är klart jämnare än TNG S01, ur synvinkeln att den undviker att ha alltför många avsnitt som sticker ut på framför allt den negativa delen av betygsskalan. DS9 S01s sämsta avsnitt fick klart bättre betyg än motsvarigheten på TNG S01, DS9 S01 hade klart färre avsnitt på den nedre halvan av betygsskalan och den hade också fler väldigt bra avsnitt i den motsatta änden av skalan. Det är främst därför som medelbetyget till slut blir så pass mycket bättre.
Vi ska så klart heller inte glömma att DS9 S01 bara hade 20 avsnitt, vilket är avsevärt mindre än de flesta säsongernas 26 avsnitt. Statistiskt sett så är ju mer datapunkter alltid bättre för att säkerställa ett resultat.
Mina egna betyg för DS9 S01 gav ett medelbetyg på 5,84, något under Rogers alltså. Detta är alltså första gången i det här projektet – iaf sen jag själv började betygsätta avsnitt, iom TNG (de första säsongerna betygsattes i efterhand) – som jag med andra ord tyckte sämre om en säsong än Roger, enligt våra medelbetyg. Skillnaderna gentemot Rogers betyg var att vi ett flertal gånger inte höll med varandra om vilka som var de dåliga avsnitten, samt att jag hade något dåligt avsnitt mer än Roger på det stora hela. Flera av de sämre avsnitten för Roger tyckte jag var helt okej, medan det motsatta hände ett flertal gånger med de avsnitten som jag tyckte var dåliga. Avsnitt som t.ex. 1×09 The Passenger (5/10), 1×10 Move Along Home (7/10) och 1×18 Dramatis Personae (6/10) betygsatte jag klart lägre än Roger. Personligen tyckte jag rent av att DS9 S01 var ojämnare än så här och att Roger faktiskt var den generöse av oss den här gången. Vilket känns skönt, så att jag inte behöver känna mig jävig i betygssättningen.😛
ds9 prophets 4Bästa avsnitten i S01:
9/10 – In the Hands of the Prophets (1×20)”
8/10 – Emissary (1×0102)
8/10 – Duet (1×19)

 

 

 

Sämsta avsnitten i S01:ds9 storyteller
3/10 – The Storyteller (1×14)
4/10 – Battle Lines (1×13)
4/10 – Progress (1×14)

 

 

 

/LDL

Statistikextra: The Next Generation, säsong 6 – i siffror.

tng ship in a bottle 1

Det har varit säsongsavslutning igen, och det betyder att den här bloggens toppkommentator LDL på nytt får agera gästskribent på bloggen. Det blir ju lite speciellt den här gången eftersom det faktiskt är två säsonger i två olika serier som avslutats samtidigt, men vi börjar med långköraren – The Next Generation – och dess sjätte säsong. Take it away LDL! /Roger

statistik-tng-alla-sa%cc%88songer

 

Medelbetyg för S06: 6,92 (S04:6,85 | S05:6,35)
Median för S06: 7 (S04:7 | S05:7)

Grafer för TNG

Jämförelse av medelbetyg mellan serier
Efter att S05 blev lite av en besvikelse och inte ens nådde upp till S03s medelbetyg, så fortsatte alltså S04 att vara säsongen med högst medelbetyg i TNG när vi gick in i S06. Frågan var alltså, i och med att TNGs gyllene år överlag anses vara från S04 till just S06, om S06 skulle lyckas övertyga Roger om att S04 inte är den bästa säsongen av TNG. För inte förväntar vi väl oss att S07 ska ta hem det priset, …eller? Man skulle ju kunna tro att eftersom S06 klassas som den sista säsongen i de här gyllene åren så kanske det redan hade börjat gå utför vid det här laget. S05 var ju ingen vidare indikation ur den synvinkeln.

statistik tng säsong 6 avsnittsbetyg.png
(Avsnittsbetyg och medelbetyg för TNG.)

 

Som tur är så verkar TNG faktiskt ha ryckt upp sig efter S05 och lyckas i och med S06 knappt slå S04s medelbetyg och ta över TNG-tronen när det kommer till medelbetyg. Därmed så verkar Roger i alla fall hålla med större delen av fansen i att det finns all anledning att se S04 till S06 som ett spann av serien som står ut, trots att S05 förvånansvärt nog var en solklar svacka när det kommer jämnheten i det spannet.

Dock så skulle Rogers åsikter ge trovärdighet till de som menar att S03 med all rätt bör inkluderas i det spannet också, då det faktiskt hade bättre medelbetyg än S05 med en liten marginal. Den enda lilla detaljen som ändå differentierar dem är att S05 trots allt hade många fler “väldigt bra” avsnitt (8+) än S03, men helt enkelt var alldeles för ojämn.
Frågan är snarare hur man ska karakterisera S06 utifrån de här siffrorna och graferna baserat på hur tidigare säsonger sett ut.

statistik-tng-avsnittsbetyg-och-medelbetyg-per-sa%cc%88song-tng-sa%cc%88song-6
(Avsnittsbetyg och medelbetyg per säsong)

Med en stark säsongsöppning och jämn fortsättning fram till ungefär halvvägs in i säsongen så kan man definitivt likna S06 till S04 så långt. Tittar man på grafen så ser S06 lite ojämnare ut, vilket förmodligen inte är en fördel, men alltid inom samma betygsspann. Här ändrade säsongen karaktär något, för halvvägs in så hade vi en liten kort dipp, något som skulle återupprepas framåt slutet på säsongen. Däremot skulle vi under den här andra halvan av säsongen även få många av de absolut bästa avsnitten i säsongen, avsnitt som fick åttor eller högre, i vad som ändå kom att bli en ganska stark avslutning. Så, trots att det var mer ojämnt i andra halvan så hölls medelbetyget ändå relativt högt.

Den tydligaste karakteriseringen av S04 var att den var så förbaskat jämn hela tiden, om vi tittar på grafen över betygsfördelningar så har den väldigt få avsnitt på den nedre halvan av skalan och medan den har mest åttor hittills så har den faktiskt inga avsnitt över det. Jämnheten i S04 var utan tvekan dess styrka jämfört med många av de andra säsongerna, men kanske var det rent av del av varför S06 precis i slutet av säsongen lyckades knipa titeln som TNG-säsongen med bäst medelbetyg. S06 kommer nämligen väldigt nära S04 när det kommer till den jämnheten, den har bara några enstaka avsnitt mer på nedre halvan av skalan – på liknande betygsnivåer – och den har bara ett ynka avsnitt mindre som fick en åtta. S06 lyckades alltså nästintill tangera S04s jämnhet som ledde till ett så högt medelbetyg. Man ser det också på grafen som visar hur medelbetyget utvecklas under säsongens gång, att tendensen alltid är uppåt. Även de gångerna ett av de få sämre avsnitten kom och sänkte medelbetyget så verkade utvecklingen av medelbetyget alltid peka uppåt igen.
Samtidigt som S06 nästan tangerade S04s jämnhet så utmärkte den sig dock också lite genom att den hade färre mellanavsnitt runt mitten på skalan (t.ex. sexor, i det här fallet) till förmån för en större andel fullträffar, riktiga toppavsnitt (9-10). Ett av dessa var seriens och franchisens hittills ända tia dessutom. Toppavsnitten var inte alltför många, men S04 hade å andra sidan inga såna. Statistiskt sett så är det lätt att konstatera att medelbetyget kunde ha varit ännu högre om det skippat de allra sämsta och allra bästa avsnitten, om S06 bara fortsatt vara superjämn i stil med S04. Men det är inte lika enkelt sagt som gjort och det är även lite väl simplistiskt i verkligheten. Kan vi egentligen veta vad det, till synes, större risktagandet i andra halvan av S06 bidrog till? Många av de sämre avsnitten kommer i andra halvan av säsongen, men även många av de bästa avsnitten. Kanske sänkte den här lilla ojämnheten medelbetyget, eller kanske så bidrog den till att säsongen verkligen kunde skina.
Kort och gott, nästan lika jämn som S04 men där fåtalet fler sämre betyg och toppbetyg delades ut, vilket gav samma medianbetyg men snäppet högre medelbetyg.
För min egen betygsättning hamnade medelbetyget för S06 på 7,15, den första säsongen som når en sjua. Så ja, tydligen fortsätter jag på det stora hela hålla med Roger om säsongernas ranking. Min vana trogen så fortsätter jag även tycka att säsongerna är några tiondelar bättre än Roger i medel.
I S06 var det faktiskt så att jag länge och väl i inledningen tyckte att säsongen började klart sämre än vad Roger tyckte, men avsnitt för avsnitt så jämnades det ut. Annars var en stor del av anledningen till att jag återigen har gett några tiondelar högre medelbetyg än Roger avsnitt som 6×12 Ship in a Bottle (3/10) och 6×15 Tapestry(7/10), som jag tyckte klart bättre om.
tng frame 3Bästa avsnitten i TNG S06:
10/10 – Frame of Mind (6×21)
9/10 – Lessons (6×19)
8/10 – Time’s Arrow, Part II (6×01)
8/10 – Realm of Fear (6×02)
8/10 – Rascals (6×07)
8/10 – Chain of Command, Part II (6×11)
8/10 – Starship Mine (6×18)
8/10 – The Chase (6×20)
8/10 – Second Chances (6×24)
8/10 – Timescape (6×25)
8/10 – Descent, Part I (6×26)
tng ship in a bottle 4Sämsta avsnitten i TNG S06:
3/10 – Ship in a Bottle (6×12)
4/10 – Rightful Heir (6×23)
5/10 – True Q (6×06)
5/10 – Aquiel (6×13)

 

 

 

 

/LDL

Crazy thursday. Eller: Peak Roger om Star Trek.

enterprise-pa%cc%8a-rio
Enterprise stävar fram i slutet av The man trap. Här har jag gått och klagat på bristen på queera undertoner i Star Trek – och så inleds hela serien med en shapeshifter som uppfyller alla möjliga erotiska behov för folk, oavsett vilket kön de har. Hur kunde jag ha missat det?

På ett sätt var torsdagen den 8 september 2016 dagen för mitt stora nederlag. Just i torsdags, på Star Treks jubileumsdag, var det ju meningen att jag skulle ha avslutat den här bloggen. Hunnit se alla avsnitt och, efter ett och ett halvt års bloggande, ha skrivit av mig allt jag kunnat formulera kring Star Trek. I stället fick den här lite misslyckade Star Trek-bloggaren fara runt som en tätting mellan olika radiostudior för att prata både om Star Trek och det kapsejsade bloggprojektet.

Dagen började hos SVT:s Go’morron Sverige (en halvtimme in i programmet – kan bara ses några dagar till), och följdes sedan av PP3 (17.50 in i programmet) och Studio Ett  (84 minuter in) Sveriges Radio. Jag gjorde också en kort (lite rörig) telefonintervju med Svenska Dagbladet, och var dessutom citerad i Hanna Fahls artikel om Star Trek i Dagens Nyheter.

Men dagens egentliga höjdpunkt var när jag skulle introducera det avsnitt från The Next Generation som jag fått välja till Bio Rios Star Trek-kväll. Det var ett hundratal personer där som fick se både The Man Trap och Frame of Mind – det senare var det avsnitt som jag valt ut. Kanske låter det lite smörigt, men det kändes faktiskt otroligt kul att få stå och prata inför en grupp människor som förstod vad jag menade när jag försöker skoja om galenskap och de tre musketörerna och Star Trek (ja, det är lite av en nyfödd nördgrej jag håller på med). Dessutom så fick jag ju träffa en av kommentatorerna på den här bloggen, tillika känd som twittraren “Klingonska”. Att jag däremot glömde bort att berätta om namnet på min blogg när jag hade en möjlig kärnpublik var väl lite korkat av mig.

Det var en rolig dag, och jag hoppas att ingen av de “riktiga” Star Trek-experterna känner sig trampade på tårna av att en nybörjare som jag fick sitta och bre ut mig i en massa medier. Jag stormtrivdes, och det kändes framför allt så otroligt skönt att sitta i en studio och faktiskt prata om ett ämne som man både tänkt en massa på, och känner utan och innan (i alla fall de första 38 procenten). Det här är verkligen motsatsen till den snabbinläsning som jag ofta sysslar med som journalist. En förberedelsetid på mer än 18 månader är ju rätt sällsynt.

Bonusinfo: tydligen innehåller ljudklippet med klingonska i Studio Ett faktiskt ljud som går baklänges, enligt min auktoritet, Twitter-Klingonska. Star Trek, alltså. Just när man tror att man fattar något så visar det sig att man faktiskt inte alls gör det.