DS9: Body Parts. Det där Quark tror att han är döende och Kira blir surrogatmamma.

Alltså, ryckigheten i den här serien. Från det yttersta mörkret, Bashirs självupptagenhet och en obotlig farsot i The Quickening, så går vi nu till ett avsnitt om surrogatmödraskap och opålitliga läkardiagnoser.

Det är den extremt komplicerade intrigen kring Quarks hälsa som upptar större delen av det här avsnittet. Ja, när jag skrev ner alla turer så insåg jag att det här var väldigt likt en förvecklingskomedi, bara lite gles på skratt. Eller så var jag på ett extremt dåligt humör. Jag raderade i alla fall den där uppräkningen. Det här är ju en blogg, inte en innehållsförteckning.

Handlingen kretsar i varje fall kring det här med att ferengierna säljer frystorkade delar av lik efter att någon av dem dött. Ett slags minnesplaketter, vars pris på marknaden förstås också reflekterar hur lyckade de varit i ferengi-communityn. Efter att Quark fått besked om att han lider av en ytterst sällsynt sjukdom och ska dö inom en vecka så försöker hans bror Rom pigga upp honom. “Varför inte auktionera ut ditt frystorkade lik i förväg”, föreslår han. Och, faktiskt. Quark blir på riktigt gott humör mitt i dödsångesten när priset efter en stund drar iväg. Men, sanningen att säga, så blir han på ännu bättre humör när han får reda på att han blivit feldiagnosticerad och egentligen inte har några problem med hälsan alls. Problemet är bara att vinnaren i auktionen inte bryr sig om det där. Han vill ha sin frystorkade Quark. Köparen visar sig vara Brunt, indrivaren från den ferengiska handelskammaren, en gammal fiende till Quark sedan avsnitt som Family Business och Bar Association. Han kräver att Quark ska leverera sin döda kropp inom några dagar. Ja, om han inte vill bryta avtalet istället. Och att bryta ett avtal inom Ferengikulturen, det är typ det värsta man kan göra:

QUARK: Look, I understand your anger. You’re absolutely right about me, but there must be some accommodation we can make? Something other than me killing myself.
BRUNT: Of course there is. You can break the contract.
QUARK: Me, break a Ferengi contract? Never.
BRUNT: Never? I wonder if there’s enough Ferengi left in you to stick to that. Part of me hopes you will break it because then everything you and your family own on Ferenginar will be confiscated and sold to the lowest bidder. Your mother will be forced to live in the streets, begging for scraps of food and of course no Ferengi will do business with you, or even talk to you. You’ll be cut off from all contact with your own people.
QUARK: I like Ferengi. I feel comfortable around them.
BRUNT: Well, we don’t feel comfortable around you. You’re a disease, Quark. A festering tumour on the lobes of Ferengi society. And it’s my job to cut you off.

Brunts ulitmatum drar igång en febril aktivitet hos Quark. Eftersom han inte vill ta sitt eget liv så försöker han till exempel leja Garak för att lönnmörda sig själv. Men när de kör lite repetitioner med en holokopia så att Quark vet att han får valuta för pengarna, så är han inte nöjd med någon variant av mordplanerna. Kanske för att han innerst inne egentligen inte är så sugen på att dö.

Det krävs en bisarr dröm där Quark kommer till the Divine Treasury och möter den förste stornagusen Gint (som ser ut ungefär som Rom fast med fler rynkor och enormt mycket äckligt ludd i öronen) för att få honom att ta sitt förnuft till fånga. Jag var ganska så övertygad om att den där drömmen var någon form av holodäckstrick som Rom fixat med för att rädda sin brors liv, men tydligen ska det ha varit en riktig dröm. Quark inser efter det där att det trots allt kanske är bättre att bryta avtalet än att dö, och Brunt konfiskerar glatt allt Quark äger och har. Trots den totala förnedringen för Quark så blir det ett riktigt gulligt slut på den här historien. Alltså urgulligt. Lite för gulligt för att Quark ska vara riktigt värd det, tycker jag. För alla på Deep Space 9 samlar ihop bord, stolar, sprit och glas åt Quark så att han kan börja driva sin bar igen. Även om det officiellt handlar om att Sisko behöver någonstans att lagra en massa möbler. Quark känner sig förstås också tvingad att upprätthålla illusionen av att det här inte är fråga om välgörenhet från någon annans sida än hans egen:

SISKO: We’re doing some structural repair work on level two of the Habitat ring. We need a place to store some extra furniture for the next few months and it looks like you have the room.
(Crew walk in with assorted chairs etc.)
ODO: Captain, where do you want me to put all this furniture?
SISKO: We have three levels, Constable. Use them all.
ODO: Understood.
QUARK: Captain, you can’t do this! Not without paying a storage fee. A minimum storage fee. Practically nothing.
SISKO: Send me the bill.

När det gäller Kira, så blir hon liksom i stort sett tvångsinkorporerad i familjen O’Brien i det här avsnittets b-handling. Efter en incident på en roundabout så transporterar Bashir in Keikos ofödda barn i Kiras mage för att rädda barnets liv. Vilket gör ju att det uppstår ett slags ofrivilligt surrogatmödraskap här som ingen av de inblandade riktigt varit med och bestämt om. Keiko är så frustrerad över att inte få vara i närheten av sitt foster att Kira helt enkelt får flytta in hos familjen O’Brien. Vilket hon gör med ett leende. Själv tycker jag att Keiko och Miles bär sig åt som bortskämda psykopater när de börjar styra och ställa med Kiras liv. De kanske skulle ha nöjt sig med att vara tacksamma över att hon ville vara med och rädda deras barn och gå runt och bära på det i en massa månader.

Väldigt kluven till det här avsnittet. Trots alla upptåg så tycker jag inte att Quark-intrigen flyger riktigt. Kanske för att jag uppriktigt sagt inte bryr mig så mycket. Att Quark mister sin förmögenhet, verkar som ett ganska rimligt straff efter allt djävulskap han ställt till med tidigare i serien. Och Kiras graviditet skrevs visst in i handlingen eftersom skådisen Nana Visitor blev med barn. Body Parts är inget dåligt avsnitt. Men en smula ljummet och urvattnat känns det som.

Betyg: 6/10.

Star Trek: Deep Space Nine. Säsong 4, avsnitt 25/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 7 långfilmer och 434 tv-avsnitt.