DS9: Cardassians. Det med de övergivna krigsbarnen.

ds9-cardassiansGarak är tillbaka! Det är nog det bästa sättet att sammanfatta det här avsnittet. Den märklige cardassiske skräddaren på Deep Space Nine som alla tror är en spion men som ingen lyckats kunnat sätta dit ännu. I det här avsnittet blir bilden av Garak lite mer nyanserad när han, nästan helt på egen hand, förhindrar en inrikespolitisk kris i det cardassiska riket. Han får i och för sig viss hjälp av doktor Bashir, som glatt låter sig manipuleras och styras av Garak utan att ha riktig koll på vad som ligger bakom skräddarens plötsliga intresse för cardassiska krigsbarn.

ds9-cardassians-3De där krigsbarnen är ett nytt kapitel kring cardassiernas ockupation av Bajor för oss tv-tittare. Tydligen är familjebanden väldigt starka i den cardassiska kulturen. Så pass starka att de barn som inte har några föräldrar heller inte är värda något. Så när cardassierna lämnade Bajor så lämnade de helt enkelt de föräldralösa barnen efter sig. Som nu får växa upp i ett samhälle där alla omkring dem avskyr deras folk. Snyggt.

Kring den här situationen har manusförfattarna byggt en intrig om konspirationer och kidnappning. ds9-cardassians-4Den är rätt krånglig och ganska svårförutsägbar när det gäller detaljerna, men trots en lovande start så svalnar mitt intresse successivt. Intrigen känns krystad och upplösningen för bekvämt serverad. Däremot börjar jag bi mer och mer förtjust i Deep Space Nines alla masker och sminkningar. Börjar till och med gilla cardassiernas look.

Annars är väl det mest intressanta med Cardassians att avsnittet ger en hel del ny information kring motsättningarna mellan militären och det civila styret i det cardassiska riket. Det mest irriterande är däremot att skräddaren Garak redan från början egentligen har  svaret på alla frågor i den här konflikten, och dessutom en enorm kunskap i datorprogrammering och arkivsökning. Vem han egentligen jobbar för vet vi däremot fortfarande inte när avsnittet tar slut. Om jag vore Bashir eller Sisko så skulle jag snog känna mig lite spelad och utnyttjad till slut. Det enda som är mycket tydligt är att de bara har varit brickor i ett spel mellan olika fraktioner inom den cardassisk inrikespolitiken.

Betyg: 6/10.

Star Trek: Deep Space Nine. Säsong 2, avsnitt 5/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 6 långfilmer och 284 tv-avsnitt. 

5 thoughts on “DS9: Cardassians. Det med de övergivna krigsbarnen.

  1. LDL says:

    Helt rätt! Avsnittets handling är helt okej, bra till och med, men det var ett första försök och de kommer lyckas bättre med den här typen av avsnittet under seriens gång. Framför allt innebär det här avsnittet en enda sak som överskuggar allt annat, nämligen att Garak är tillbaka!
    Garak som rollfigur och hans avsnitt är ofta just det du beskrev, krångliga, många twists fram och tillbaka och framför allt svårförutsägbara. Om vi ibland klagar på att de väljer enkla och förutsägbara lösningar eller delar av handlingar så minns jag Garak och allt som har med honom att göra som motsatsen. Runt honom gäller det att vara på tå för att hänga med. Vi får också se att det är väldigt mycket spel och manipulation hela tiden när det kommer till Cardassierna, till och med internt.
    Visst, jag kan förstå vad du menade, ibland verkar han ha nästan ofattbart mycket information och kunskap om vad som händer. Men är det egentligen så osannolikt? Som du själv nämnde så tror många att han är en spion, då kan man nog att tillgång till en del information som gemene man inte har. Ta ett område som kryptering; historiskt sett, i verkligheten, så har militären och spionorganisationer många gånger haft tillgång till information och framsteg som bara letat sig ut i det civila samhället långt senare.
    Jag vill nästan ge avsnittet en 8a för att det ändå var ganska bra och innehåller mycket intressant. Okej, om inte annat så höjer ju Garak avsnittet lite, eller? Hmm. Nä, jag ska tygla min entusiasm för Garak för närvarande och säga att som helhet så får avsnittet bara 7/10 av mig. Precis som Roger säger så tappar det fart och börja bli lite väl långrandigt i andra hälften. Att Garak vet så mycket och för saker framåt stör mig inte nämnvärt, men det är ju oftast inte heller saker som man kan klura ut på egen hand.

    Idéerna bakom avsnittet pitchades först av Gene Wolande och John Wright, innan James Crocker jobbade vidare på det internt. James Crocker som ju anställdes tills vidare på serien inför S02 och blir här krediterad för sitt första avsnitt, för övrigt.
    Ira Steven Behr berättar att han först var ganska tveksam till avsnittet. Han var orolig för att ett avsnitt som var så fokuserat på en specifik sakfråga skulle tendera att övergeneralisera och gå för långt i att förenkla vad som är och bör vara en ganska komplicerad fråga. Han såg dock potentialen och övertygades när han insåg att det här avsnittet var den perfekta ursäkten inte bara för att plocka in Garak igen, men även för att introducera för oss hur Garak och Dukat är fiender.
    Andrew Robinson fick iom det här avsnittet alltså komma tillbaka för att spela Garak igen. Han hade redan vid det här laget börjat bli ganska populär inte bara bland många fans utan även inom produktionen av serien. Trots det så tog det alltså en säsong innan han återkom. Mer om det skrev jag om i det första avsnittet där han dök upp, 1×03 Past Prologue. Efter detta tog det en del avsnitt han dök upp igen, men det positiva är att vi kommer att få se betydligt mer av honom framöver.
    Det är här som vi först får veta att Cardassiernas namn på vad som från början var deras egna rymdstation så klart inte är Deep Space Nine, utan Terok Nor. Dessutom återkopplar – och delvis löser – det här avsnittet tillbaka till TNG 4×12 The Wounded, angående att O’Brien har väldigt svårt för Cardassier p.g.a. vad hans erfarenheter med dem som soldat i det senaste Federations-Cardassiska kriget gav honom för erfarenheter och förändrade honom. Rugal lyckades dock få honom att slappna av lite på den punkten.

    Like

  2. Kaj says:

    Rugal säger vid ett tillfälle att han lärt sig i skolan att Cardassierna mördade över tio miljoner under ockupationen. Jag kan inte låta bli att tycka det är lite… lågt? Vill inte verka okänslig här, tio miljoner är såklart en oerhörd siffra, men tänk på hur ockupationen framställts hittills genom alla förtvivlade vittnesmål från bajoraner, inte minst i avsnittet med den förtvivlade lägerarkivarien där man får tydliga nazivibbar. Tänk sen att de ockuperade en hel planet, och detta i över femtio år. Om man tar vår egen planet och lägger samman de som dött i väpnade konflikter och folkmord mellan 1950-2000 så överstiger det definitivt tio miljoner, och då är det ändå den fredligare halvan av vårt förra århundrade det handlar om.
    Nu vet vi såklart inte hur stor befolkningen på Bajor är, men om siffran tio miljoner plockades fram av manusförfattarna för att visa på Cardassiernas oerhörda ondska så tycker jag de misslyckas lite.

    Like

    • Tycker nog ändå att du är…hmmm…ganska cynisk. Jag tänker att om de tagit livet av så många under en lång ockupation så är det att betrakta som ett långsamt och utdraget folkmord. Har förstås ingen aning om hur lång tid och hur många liv själva slaget om Bajor tog, men att fortsätta att avliva folk under en ockupation är ju ändå ganska ovanligt?

      Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s