In theory. Det där Data frågar om chans på Jenna.

in theory 3 tng

Datas kamp med mänsklighetens mysterier fortsätter. I det här avsnittet (som väl egentligen kan ses som en ren fortsättning på Data’s Day) så testar han för första gången att ha ett förhållande. Det är Jenna D’Sora, kollega on a rebound som visar så pass mycket ömhet mot Data att han överväger möjligheten till en romans. Men för att kunna fatta ett slutgiltigt och korrekt beslut kring detta avgörande steg i livet så tar han in synpunkter från gästkonsulter och sakkunniga i ämnet. Han snackar alltså lite med sina vänner.

tng in theory 6Sekvensen där Data går runt till sina kompisar och ber om råd är ovanligt rappt berättad (för att vara Star Trek), lite roligt klippt (för att vara Star Trek) och Data får höra en rad levnadsvisdomar som givetvis säger mest om den som yttrar dem. Det hindrar inte Data från att spotta upp sig och ta lite initiativ. Eller som han uttrycker det, i avsnittets kanske vackraste replikväxling:

JENNA: You didn’t talk to the entire ship about us.
DATA: No. In actuality, less than one percent of the Enterprise crew was involved. It was necessary to balance theory with experiential referents. Both are required for a programme of this nature. Computer, decrease illumination level by one third standard lux.
(he clears the sofa then puts out an arm. She is meant to snuggle into it)
JENNA: This is all part of a programme?
DATA: Yes. One which I have just created for romantic relationships.
JENNA: So I’m just a small variable in one of your new computational environments?
DATA: You are much more than that, Jenna. I have written a subroutine specifically for you. A programme within the programme. I have devoted a considerable share of my internal resources to its development.
JENNA: Data, that’s the nicest thing anybody’s ever said to me.
(he finally manages to pull her in for a kiss)

tng in theory 7Lite fjantigt tycker jag att det är att Data’s finmotorik ofta helt ballar ur när han ska visa känslor, till exempel ge en kram – även om man skulle kunna argumentera för att det beror på bristfällig programmering för den här typen av fysisk interaktion. Det gifta paret O’Brien dyker förresten upp även i det här avsnittet och visar sig även den här gången vara hemskt konventionella i sina könsroller – den här gången berättas det till exempel en lång sedelärande (?) historia om strumpor som inte plockas upp. Själv är jag mest intresserad av att det för första gången talas om hur man tvättar kläder ombord på skeppet.

tng in theorySF-handlingen i den här avsnittet är betydligt tristare än Datas kamp med kärleken. Lite pliktskyldig nästan.Enterprise befinner sig  i en nebulosa med mycket mörk materia i. Ganska snart inträffar mystiska händelser ombord – saker i rum flyttar på sig, eller trillar ner på golvet. När en kvinna ur besättningen fastnar mellan två våningsplan ombord på Enterprise (ett av de snyggaste och mest mystiska dödsfallen i serien) så inser man att deformerad materia flyter in i skeppet, och då och då liksom skapar ett slags glapp eller hål i den fysiska verkligheten. För att inte Enterprise ska kunna skadas av sådana fickor så sätter sig Picard i en skyttel och agerar lots mellan isbergen av farlig materia. En upplösning som är lite för lik den i Booby Trap, och som känns fruktansvärt oinspirerad.

Det här är det första avsnittet som regisseras av Patrick Stewart, och det innehåller väl inga stora överraskningar. Egentligen är SF-handlingen för trist och Data lite för överspelad för att förtjäna ett av de lite högre betygen  Men det är ju trots det en ren fröjd att se ett avsnitt som i stort sett helt och hållet handlar om mellanmänskliga relationer. Och, framför allt, på ett sätt som vi aldrig sett tidigare. Och så är det ju rätt kul, som när Data ber kapten Picard om råd i sitt sökande efter kärleken:

DATA: Captain, I am seeking advice in how
PICARD: Yes, I’ve heard, Data, and I would be delighted to offer any advice I can on understanding women. When as I have some, I’ll let you know.

Eftersom jag nu är inne i klipp och klistra-tagen med manuset: här är några sorgliga repliker från Datas och D’Soras förhållande:

DATA: As you wish. Jenna. Are we no longer a couple?
JENNA: No, we’re not.
DATA: Then I will delete the appropriate programme.
JENNA: I’ll see you later.
(she leaves, sad, and the cat comes to his lap)
DATA: Hello, Spot.

tng in theory 5Tänk om det bara hade varit så enkelt att radera ett program för att komma över hjärtesorg.

Betyg: 8/10

Star Trek: The Next Generation. Säsong 4, avsnitt 25/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 5 långfilmer och 201 tv-avsnitt. Det här är också mitt tjugoförsta inlägg i årets #blogg100-utmaning. 

4 thoughts on “In theory. Det där Data frågar om chans på Jenna.

  1. Hoffa says:

    Det här var nog den mest oväntade betygsättningen hittills för min del. Hos oss gick det här inte hem alls, vi tyckte att det skrivits av någon som inte förstår sig på hur man skriver Data. Data brukar skrivas som sympatisk men här framstod han som självcentrerad. Man kan ju invända att han på ett sätt gör ett väldigt mänskligt misstag när han, i sin första romantiska (och inte bara sexuella) relation inte vet hur han ska uppföra sig och därför faller tillbaka på div populärkulturella referenser som tydligen är lika sunkiga i hans tid som i vår. Både en och annan verklig nybörjare har nog gjort det misstaget. (Data har lite otur med partnern också, för att ha ett förhållande med Data behöver man nog vara lite mer känslomässigt mogen än Jenna de’Sora).

    Att Data’s finmotorik ballar ur är ju rätt fånigt, man börjar ju undra hur kompetent den som skrev koden som gör honom “Fully functional” var.

    I övrigt känns det här avsnittet lite återanvänt. Sekvensen när Data frågar om råd känns återanvänd från The Dauphin (S2)när Weasly gör samma sak och Picards navigering är ju som du skrev återanvänd från Booby trap.(S3)

    För vår del blir betyget bara en rätt svag 5. (Det väger en i att Data nog är min favoritkaraktär så jag blir lite extra ogin när jag tycker att han skrivs dåligt.)

    Like

  2. LDL says:

    Jag tyckte faktiskt också om handlingen kring Data i det här avsnittet. Visst är vissa detaljer lite konstiga, precis som båda ni skrev, men det är inte illa nog för att störa underhållningen för mig. För det är ju det som det här avsnittet handlar om, underhållning med lite smått komiska scener. SciFi-handlingen var väl ganska medioker, vilket tyvärr har varit det vanliga nu på slutet. Precis som i 3×06 Booby Trap måste jag påpeka att jag inte riktig förstår varför Picard måste vara piloten, annat än att han behöver något att göra i avsnittet. Det drar ner min uppskattning av avsnittet lite, men det är fortfarande sevärt. Därmed ger jag avsnittet 7/10. 🙂

    Som sagt, på det här avsnittet debuterade Patrick Stewart som regissör, därav att avsnittet uppskattas lite extra mycket av just Stewart. Inför den här utmaningen var han tidigt ute och bad och tips från flera andra bakom produktionen av serien, däribland Jonathan Frakes. Han tyckte också att han fick ett ganska simpelt avsnitt att börja med. Han skulle komma att regissera fler avsnitt under seriens gång, men till skillnad från Frakes så kände han att han mycket hellre höll sig till skådespelandet.
    Avsnittet skrevs av Ron Moore och Joe Menosky, och Moore menar att det de egentligen ville skriva avsnittet om var just Datas erfarenhet. Han tycker väldigt mycket om deras gemensamma arbete på den handlingen och tycker att den rent allmänt är undervärderad. Tyvärr, tyckte han, så var det lite av TNGs begränsning från det perspektivet att de tvingades trycka in någon SciFi-handling. Han påpekar att när han började jobba på DS9 så var de inte lika begränsade ur det perspektivet, eftersom DS9 också hade en lite annorlunda premiss.

    Annars finns inte så mycket mer att påpeka om avsnittet, med undantag för att det här var sista gången vi fick se katten. Katten, Spot, kommer att vara kvar (till Brent Spiners förtret), men den kommer att byta utseende. 🙂

    Like

  3. Hoffa says:

    Hm, det där med tvingades trycka in någon SF handling, var det en spridd uppfattning bland manusförfattarna vid det här laget för mitt stående intryck (vi är nu en bit in i S5 hemma) är att SF handlingarna fortsätter att ha blandad kvalitet som om de skrivits av någon som egentligen inte var intresserad av att skriva SF. S1 och S2 må ha sina brister men i de tidiga säsongerna kändes det ändå som att någon ändå försökte med SF biten.

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s