TNG: Bloodlines. Det med Picards son som inte är Picards son.

tng bloodlines 2

De verkar ha fått någon slags faderskapsfrossa på The Next Generations manuskontor så här mot slutet av säsongen. I förra avsnittet fick vi se Worf kämpa med papparollen, i Bloodlines får Picard plötsligt reda på att han har en vuxen son. Som dessutom visar sig vara halvkriminell, och inte särskilt imponerad av att ha en stjärnflottekapten som farsa.

tng bloodlines 3Det här är alltså en fortsättning på avsnittet The Battle. Den ilskne ferengin DaiMon Bok dyker upp på nytt för att fortsätta sina försök hämnas sin avlidne son, vars död han hävdar att Picard är ansvarig för. Det tänker Bok göra genom en EXTREMT långsökt och ustuderad plan, som jag härmed tänker spoila.

DaiMon Bok har alltså 1. Spårat upp ett av Picards gamla ligg, som råkar vara ensamstående och ha en son. Och ha dött! 2. Manipulerat dna:t hos sonen, så att det ska se ut som om Picard är pappan. 3. Tagit fram en typ av märkliga sonder som kan teleportera Bok genom underrymmden (kallar man det så?), en teknik som Federationen inte känner till. 4. Teleporterar sig över till Enterprise några gånger för att berätta för Picard att han tänker ta livet av sonen som Picard inte ens känner till att han inte har. 5. Lurar några ferengier att han tänker kidnappa Picards son mot en lösensumma, fast han egentligen tänker döda honom.  6. Kidnappa den unge mannen.

Idén till avsnittet kommer egentligen från Patrick Stewart, som fick frågan av manusförfattaren/producenten Jeri Taylor om det fanns något som han tyckte att hans rollfigur inte fått vara med om i serien, och det var då han drog upp den lösa tråden med DaiMon Bok från den allra första säsongen av serien. Av alla jävla lösa trådar i galaxen, liksom. Men så pass krånglig och invecklad som den här planen är, så kan man i och för sig tänka sig att det tagit Bok en sisådär sex år att förbereda den.

Stewart får i alla fall låta Picard spela lite förvirrad och handfallen. Gång på gång försöker han hitta fram till den han tror är hans son, men trots att han klättrar i berg och försöker skydda honom genom en livvakt så går det väl knappast mer än hyggligt.

tng bloodlinesNej, jag är inget fan av det här avsnittet. Förutom ekon från Suddenly Human så är känns det där hämndmotivet med döda söner också igen från Deep Space Nine-avsnittet Blood Oath.  För att inte tala om ekona ända från originalserien, när Kirk ju lite överraskande inser att han har en son i The Return of Spock. Och detta ständiga otyg, att skriva in en släkting i serien så fort man inte vet vad man ska göra. Men mest av allt är jag kanske egentligen trött på ännu ett status quo-avsnitt. “Picard har en son, men vänta, nej det var visst inte hans son”. Det är fyra avsnitt kvar av serien, våga flippa ut lite nu då! Våga låta något förändras!

(Och, ja, jag har läst att en biologisk son till Picard skulle sabba intrigen i den kommande långfilmen, men exakt varför ska bli spännande att se).

Betyg: 5/10.

Star Trek: The Next Generation. Säsong 7, avsnitt 22/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 6 långfilmer och 317 tv-avsnitt.

5 thoughts on “TNG: Bloodlines. Det med Picards son som inte är Picards son.

  1. LDL says:

    “underrymmden (kallar man det så?)”

    Bra fråga. Jag tycker att det är svårt nog att översätta alla de här termerna på ett naturligt sätt som det är. Men led du vägen så följer jag. 😀

    Avsnittet….tja. Det är samma sak som senast igen. Avsnittet bygger på en återkoppling till en rollfigur och avsnitt som inte ens var speciellt bra till att börja med för att knyta ihop den tråden. Men brydde sig någon om den lösa tråden hela vägen från S01? Det avsnittet var ju inte ens bra. Jag tvivlar på att någon egentligen ville se de tillbaka. Förutom Patrick Stewart tydligen, men jag undrar jag… Jag har hört Stewart nämna Bok som en av sina favoritskurkar från serien, men jag har alltid fått känslan av att det var sagt med glimten i ögat. Ett skämt iom att det var en så obskyr referens som de flesta fansen kanske inte ens kommer ihåg direkt. Kanske har jag fel…eller kanske var Taylor och de övriga författarna så desperata att de svalde betet med hull och hår.
    Oavsett vilket så blir det ändå inte bra. Boks plan är otroligt långsökt och det är inte spännande eller intressant någon gång egentligen. Den här gången sumpar man t.o.m. slutet på avsnittet då Picard&Co inte behöver göra någonting annat än att lösa mysteriet. Ferengierna tar itu med Bok och status quo kvarstår vid slutet på avsnittet då det inte ens var Picards son. Jag förstår inte ens riktigt vad det var som de påstod sig försöka knyta ihop, det fanns ju inget att knyta ihop här och inget kom att ändra på det vid avsnittets slut…
    Otroligt mediokert. Om något vill jag nästan ge det sämre betyg än Roger. Men det räddas som så ofta på senare tid av att det ändå rullar på i ett vettigt tempo och struktur, samt att Patrick Stewart får en del utrymme att göra det han gör bäst. 5/10. Knappt.

    Idén till avsnittet kommer alltså först och främst från ett samtal som Jeri Taylor hade med Brent Spiner (Data) och Patrick Stewart (Picard) under inspelningen av 7×17 Masks, precis som Roger nämnde. Den idén lämnades sen över till Nicholas Sagan som därmed är den som krediteras för avsnittet.
    Sagans original premiss var lite annorlunda från slutprodukten då han själv erkänner att den var betydligt mörkare. Det blev dock inte av, och jag utgår från att det är just därför som René Echevarria fick kliva in efteråt och göra en omskrivning av avsnittet som han däremot inte krediteras för. En av sakerna som Echevarria förövrigt ändrade på var “sonens” namn, från Cristof till Daniel, men på Patrick Stewarts begäran så ändrades det igen. Stewart ville inte att han skulle ha samma namn som Stewarts egen son.
    Bakom produktionen så var det lite delade meningar om avsnittet. Ronald D. Moore, som inte direkt var ett fan av 1×09 The Battle, frågade sig själv om världen ens brydde sig om ifall DaiMon Bok kom tillbaka. Dessutom nämner man att handlingen har slående likheter med 4×04 Suddenly Human. Å andra sidan lägger Jeri Taylor till Patrick Stewarts insats i det här avsnittet var magnifikt och på egen hand skiljer det åt från de andra.

    Like

  2. LDL says:

    Jag kan iaf glädja dig med att det iaf kommer ett par bra och/eller intressanta avsnitt inom den närmaste framtiden i både TNG och DS9. Ser fram emot att läsa vad du tycker om de. 🙂

    Like

  3. MatsN says:

    Det är fascinerande att läsa om de senaste avsnitten. När vi hade vårt Trek-maraton här hemma för några år sedan minns jag att det fanns perioder med sega avsnitt då vi nickade till i soffan lite för ofta och sen var osäkra på om vi sett ett eller flera avsnitt.
    Maquis-dubbeln i DS9 minns jag och tyckte var spännande, men flera andra av de senaste DS9 och TNG-avsnitten du skrivit om har jag bara vaga ofta osammanhängande minnen av. Det här minns jag inte alls så då måste jag ha slumrat extra gott. 😀

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s