Det här känns som början på något stort. Men jag är fortfarande inte säker på om det här är ett av mina mest lustfyllda självpåtagna projekt, eller om det bara är en sån där grej som kommer att ge mig dålig samvete, migrän och hålla mig vaken om nätterna- fylld av stress över oskrivna blogginlägg och försummade Star Trek-säsonger.
Målet är alltså att jag den 8 september 2016 ska ha sett vartenda avsnitt av alla upptänkliga Star Trek-serier, spinoffer, animerade serier och långfilmer. Just den dagen är det nämligen femtio år sedan det allra första avsnittet av Star Trek sändes (Givetvis finns det andra datum man kan räkna jubileum utifrån. Som till exempel första inspelningsdagen av den första piloten, som tv-bolaget först refuserade och som sändes först långt senare, men eftersom den femtioårsdagen redan har passerats så verkar det lite onödigt att ha det som deadline).Och när Leonard Nimoy nu gick bort så kändes det lite som att det var hög tid att kicka igång det här projektet. Se det som en hyllning till mannen med en av filmvärldens mest märkliga karriärer.
En sak som försvårar det här projektet en smula är att jag egentligen värjt mig mot nörderier större delen av mitt liv (förutom bögnördande, som jag tycker handlar mer om politik och historieskrivande än de flesta andra popkulturnörderier). Jag tycker att det är för mycket viktigpettrar och, framför allt, folk med bättre minne än jag för att jag ska känna mig helt bekväm i sådana sammanhang. Så det är med viss tvekan jag ger mig in i just Star Trek-världen. Är det någonting som folk grottat ner sig i så är det ju det här. Så ni “riktiga” fans – ha överseende med en novis. Okej?
För min egen del hoppas att det här projektet ska kunna återskapa åtminstone lite av den lyckokänsla som jag kände när jag första gången såg ett Star Trek-avsnitt på tv. Hitta tillbaka till den där omåttliga fascinationen för rymdfantasier och science fiction som jag tappat bort någonstans på vägen. Men som har börjat komma tillbaka. Eventuellt började det med Battlestar Galactica, men frågan är om det inte var Gravity som på allvar fick mig att gå igång på rymden igen. Det var något med de diskreta 3D-effekterna och svindelkänslan jag fick av att se Sandra Bullock ligga och flyta i rymden. Helt plötsligt kom jag ihåg hur det kändes när jag plöjde sf-romaner på mellanstadiet.. Henrik Tornbergs blogg Rymdfilm har också varit en inspirationskälla. Och en och annan steampunkroman som jag snubblat över.
Nu ska jag bara se till att komma igång med att se på de mer än 700 äventyren som ligger framför mig (älskade att när jag snabbresearchade för att få fram denna siffra genast hittade en tråd där alla hade kommit fram till olika slutsummor – som bara för att avskräcka mig ytterligare lite mer för att ge mig in i Star Trek-träsket).
Men den största utmaningen är förstås jag själv och min bristande självdisciplin. När jag för ett år sedan antog utmaningen om att blogga hundra dagar i sträck blev det totalt fem inlägg. Det kan i varje fall inte gå sämre, eller hur?
Som av en händelse drar #Blogg100 igång just idag – så vi ser väl det här som ett nytt försök att lyckas med den uppgiften.
Hej Roger. Ett i sanning ambitiöst projekt. Du har min största respekt!
Tack, jag hoppas bara att jag lyckas genomföra det. Hade tänkt att ha massor av förberedda inlägg, men nu körde jag bara igång – hals över huvud. Det var bara att sätta sig och kolla på första piloten så fort jag kom hem ikväll.
Jättekul initiativ! Jag håller själv på att ta mig igenom alla avsnitt (har dock hoppat mellan de olika serierna, och ser dem i ett betydligt lägre tempo än du ska göra, vid det här laget har det tagit några år på grund av längre uppehåll under vägen) och har 6 säsonger av Deep Space Nine kvar.
Lycka till! (och om du, som jag, tycker att originalserien har väldigt lågt tempo och rätt kassa gästskådespelare: håll ut, det blir bättre!)
Vad kul! Vi får se om jag lyckas. Det jobbigaste är ju nästan att det finns så mycket extramaterial som jag också vill ta mig igenom – böcker, tidningar, fansajter….vi får se om det slutar med att hela semestern tillbringas i ett hetsigt tempo på Enterprise:-)
Du har ju säkert redan koll på denna då, men Memory Alpha är ett måste om man vill läsa på (både om produktioneran/skådespelarna men även om specifika raser eller världar): http://en.memory-alpha.org/wiki/Portal:Main
Tack för tipset! Jag håller också på att läsa These are the voyages, som sidolitteratur. Har du läst de böckerna?
Jag gav mig på filmerna + tv-serierna för runt ett halvår sen. Har kört kronologiskt med Enterprise och TOS först, och är nu på tredje säsongen av TOS. Mycket kul, även om man har begränsat med tid som trebarnsförälder 🙂
Nyfiken på din åsikt om kronologin och vilken ordning man ska se dem. Och lycka till!
Alltså, var själv inne på om jag skulle se dem kronologiskt i tidslinjen istället. Men sen kände jag att jag kanske snarare var intresserad av hur fenomenet växte och utvecklades. Så jag tar det nu i någon sorts produktionskronologi. Håller just nu på att skriva inlägget om första piloten, och hur det ju inte gär att gå efter visningsdatum om man ser det avsnittet först.
Rekommenderar den här sidan för produktionskronologi: http://startreklist.blogspot.se/
Hoppas du orkar ta dig igenom TOS. Jag dog efter lite mer än halva första säsongen pga tempot och skådespelaprestationerna… Jag försökte naturligtvis bortse från avsaknaden av “effekter” och sådant som vi är vana vid idag, men det är klart att det säkert satte sina undermedvetna spår när det liksom … inte fanns några. 🙂
Annars har jag själv nyss plöjt både ENT, DS9 och VOY sen i oktober, så du borde klara det galant. 🙂 Lycka till!
Jag håller på att skriva om The Cage. Var helt förtjust, men minns att jag fastnade någonstans i början av säsong ett av bristen på tempo….vi får se. Optimist så här långt.
Jag ser på Remastered-versionen (finns på netflix), och den går det faktiskt betydligt lättare att se pga bättre kvalitet.
Rekommenderar både Remastered på The Original Series och sedan på The Next Generation. På TOS går det att köra med de gamla effekterna om man vill, men det som jag tycker är bäst med remastered är förbättrad upplösning så man ser fler detaljer samt färgerna, de är mycket mindre urvattnade nu. Det gäller för båda serierna.
Mycket trevligt projekt. Själv har jag i omgångar sett om alla säsonger av TOS, TNG, DS9, VOY under de senaste åren. Och alla filmer givetvis. Det enda jag än så länge inte lyckats ta mig an är ENT (den där vinjetten… blurp). Och den animerade serien har jag aldrig sett. Kommer du kolla den?
Om du är nyfiken på vad jag tycker om ST, främst filmerna, kolla här:
https://jojjenito.wordpress.com/tag/star-trek/
Lycka till! 🙂
Hej! Den animerade serien finns på min lista! Allt ska med!! Ska kolla in vad du skrivit lite senare, just nu kämpar jag med inlägg två 🙂
Lycka till. När du har tagit dig igenom alla 700+ avsnitt och filmer och börjar fundera på om du är redo för lite överkurs rekommenderar jag sovjetiska Звёздный инспектор / “Star Inspector” (1980). Tydligt influerad av Star Trek, med estetik och specialeffekter som erinrar om originalserien. Finns på YouTube och om man anstränger sig kan man även hitta engelska undertexter.
Låter ju superspännande! Hur anstränger man sig för att hitta undertexterna???
Allt ska med? Helt rätt! Då väntar jag med spänning på inlägget om:
http://en.wikipedia.org/wiki/Leonard_Nimoy_Presents_Mr._Spock%27s_Music_from_Outer_Space 😉
Känns som om jag redan får ångra det där “allt ska med” – eller hur?
Vilken rolig idé Roger att se allt och samtidig blogga om avsnitten. Nu när jag håller på att se allt igen för andra gången totalt (första gången var 2002-2003) så har jag många gånger efter ett speciellt avsnitt velat skriva av mig om handlingen, eller temat, eller någon effekt eller så.
Lycka till 🙂
Vad bra! Det är bara att ge sig till känna i kommentarfältet när vi närmar oss dina favoriter
Det lär jag göra 🙂
Oj nu ser jag fram emot att få läsa ett inlägg per dag 🙂 🙂
majQa’! batlh Qu’ Dalajta’! Qapla’!
“Utmärkt! Du har åtagit ett hedervärt uppdrag! Framgång!”