DS9: Accession. Det där Sisko blir ersatt med ett nytt sändebud.

ds9 accession 4

En av mina huvudinvändningar mot Deep Space Nine brukade vara de där andliga och new age-iga vibbarna som fanns i serien – framför allt i de första säsongerna. Bajor, gudar, profetior och märkliga lådor som gav uppenbarelser. Nu har man ju successivt avmystifierat det där under seriens gång. “Profeterna” som finns inuti maskhålet känns mer som en särskild typ av livsform med en annan tids- och världsuppfattning än något traditionellt gudalikt. Det förklarar också att de kommunicerar i gåtor och bilder  I Accession fortsätter processen att göra Deep Space Nine lite mindre andlig. Paradoxalt nog är det här också avsnittet där Sisko med entusiasm  omfamnar sin roll som “sändebud” – mellanhanden mellan gudar och bajoraner. Men han måste förstås först bli av med jobbet innan han känner att han verkligen vill ha det.

ds9 accession 3Sisko har ju alltid varit extremt kluven till det där med sin roll som “sändebud”. Motvilligt och besvärat har han till sist axlat rollen, och i början av det här avsnittet får vi se honom – extremt obekväm – ge sin välsignelse till ett ungt par. Det är därför ganska lättförståeligt att han nappar på första, bästa chans att slippa det där jobbet. Sisko får chansen när ett flera hundra år gammalt skepp plötsligt spottas ut ur maskhålet. På det finns en  bajoransk poet, Akorem Laan. Han tror att han bara varit borta från Bajor några dagar, men det visar sig han funnits i maskhålet i 200. Under tiden har hans familj och vänner dött, och han själv har utsetts till nationalskald.

Laan är supersugen på att bli sändebud, och Sisko är inte sen att ge sitt stöd – profetiorna verkar passa bättre in på poeten än på Sisko. Men rymdstationskaptenen får snabbt erfara att han kanske handlat lite överilat. Laan är nämligen ett sändebud med en politisk aganda. Han vill återinföra det gamla – nu avskaffade – kastsystemet på Bajor. Ett system som både rangordnar olika grupper samt styr vad de ska jobba med. Kira borde, enligt det här sättet att se på världen, till exempel vara konstnär – inte befäl på en rymdstation.

ds9 accessionSisko låter det här rulla på ett tag, trots att kastsystem inte godkänns av federationen och därmed skulle kunna förhindra Bajors medlemskap i Federationen. Det är när en man dödas i kastväsendets namn på Deep Space 9 som han får nog. Sisko tar helt enkelt med sig Laan till varelserna inuti maskhålet för att fråga dem om vem av de två som de tycker ska ha positionen som sändebud. De svarar väldigt flummigt (älskar att de kallar Sisko för the Sisko), men kontentan verkar vara att man skickat Laan till Deep Space 9 för att få Sisko att inse att det är han som ska vara “profeternas” talesperson på Bajor. Och poeten? Han skickas tillbaka till sin egen tid, istället. Men trots att tidslinjen förändrats, så minns både Kira och Sisko att han varit på rymdstationen. De där “profeterna”, alltså. Ingen respekt för tidslinjen och kontinuiteten! Men praktiskt att man, till skillnad från andra gudar, faktiskt kan åka till dem och kräva lite besked. Konstigt att inte Sisko gör det lite oftare.

Jds9 accession 2obbigast är nog ändå det här avsnittet för Kira. Som troende försöker hon till exempel anpassa sig till kastväsendets återinförande genom att testa att förverkliga sig själv som konstnär – tyvärr ser hennes lerfigurer ser ut som skit. Det här är väl i och för sig den mer komiska konsekvensen av att hon faktiskt är beredd att gå emot allt hon tror på för att följa Laans direktiv om kastväsendet. I en talande scen försöker Odo tala henne tillrätta med logiska argument – men hon vägrar att lyssna.

De flesta av mina gamla invändningar mot de religiösa stråken i Deep Space Nine faller. i i och med det här avsnittet. Accession budskap är ju att varna för vad folk är beredda att gå med på i religionens namn, tycker jag. Så blev det new ageiga med en gång religionskritiskt. Häpp!

ds9 accession 5I Accession finns förresten också en ganska unken b-handling om O’Briens familjeliv. Hans fru Keiko kommer tillbaka från sitt jobb på Bajor med nyheter – hon ska bli mamma igen. Herr O’Brien är inte så förtjust, och det är tydligt att han börjat trivas lite för bra med det ungkarlsliv han kunnat leva när frugan varit bortrest. Det blir lite Lilla Fridolf över det hela, med den stora skillnaden att Keiko inte är så intresserad av att ha en missbelåten man hemma. Lite femtiotalsstuk på hela den plotten,  även om man lyckas trycka in en referens till när Worf förlöste Keiko samt ytterligare några holorumsklädbyten för Bashir och O’Brien.


Förresten. Har Bajoranerna alltid applåderat sådär konstigt? Det har jag i så fall missat fram tills nu.

 

 

 

 

Betyg: 8/10.

Star Trek: Deep Space Nine. Säsong 4, avsnitt 17/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 7 långfilmer och 419 tv-avsnitt. 

DS9: The Collaborator. Det om valkaikampanjen på Bajor.

tng collaborator

Jag vet inte riktigt hur det är ställt med integritet och rättssäkerhet och sånt där på Deep Space 9, för det verkar bara vara jag som reagerar på att Kira i det här avsnittet håller i en undersökning om snubben hon ligger med? Borde hon inte ha lämnat över ärendet till någon annan? Tycker hon inte själv att en replik som:

All right, I’ll keep looking. But one way or another, I am going to prove to Winn that you are innocent.

är en smula problematisk?

tng collaborator 3Winn är alltså den där småtokiga religiösa ledaren som låg bakom planerna för ett attentat i förra säsongen. Och Kiras älskare, vars eventuella inblandning i en cardassisk massaker hon ska utreda, är alltså Vedek Bareil. Han som förväntas bli vald till ny kai, det vill säga bajors högsta religiösa ledare. Ja, det här är alltså ett avsnitt som mest kretsar kring Barjoransk politik, framför allt då intrigerna och maktkampen inom de religiösa ledarna.

tng collaborator 5Det är imponerande vilken tro man ändå har på de som följer den här serien, det här avsnittet kretsar ju kring hur Vedek Bareil försöker skydda hedern för en person som senast syntes i serien i slutet av förra säsongen. Fast kanske är det bara en av sakerna som gör att The Collaborator främst känns som ett rekapitulationsavsnitt. Minns ni den tossiga religionen på Bajor? Kommer ni ihåg den där märkliga lådan, Orben, som man kan kolla på knarkiga visioner i. Men framför allt är ju syftet med det här avsnittet att se till att den skitjobbiga Vedek Winn vinner valet och blir ny Kai. På det sättet skapas förutsättningarna för en uppsjö av möjliga intriger kring motsättningarna mellan Bajor och Federationen. Att man inte kom på det förrän i arbetet med det här avsnittet – från början var planen var att Bareil skulle vinna valet  –är nästan på gränsen till tjänstefel.

tng collaborator 4Det kvittar hur många mystiska visioner från Orben man kastar in, eller sexiga hångelscener mellan Kira och Bareil – det maskerar inte att den här deckarhistorien bitvis går på tomgång.  Winn är så säker på vad som ska hända att hon till och med låter Kira undersöka saken – och det gör förtar en del av spänningsbygget. Men man kan också se det här avsnittet som ytterligare ett bevis på hur Deep Space Nine inte längre ens låtsas vara en serie med fristående avsnitt. Det här är ju helt uppenbart en del av en längre och sammanhängande intrig, både framåt och bakåt.

Betyg: 5/10.

Star Trek: Deep Space Nine. Säsong 2, avsnitt 24/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 6 långfilmer och 322 tv-avsnitt. 

DS9: In the hands of the prophets. Det om bajoranska fundamentalister och skolstrejken.

ds9 prophets 2

Det här avsnittet har varit lite svårt att skriva om. Mest för att jag verkligen ville göra det rättvisa. Sen jag såg In the hands of the prophets har jag tagit upp det med kollegor på jobbet som ett exempel på att Star Trek innehåller mer än bara aliens of the week och technobabble. Och så har det dykt upp mer än en gång i skallen när jag konsumerat nyheter på sistone På många sätt känns In the hands of the prophets som det mest politiska avsnittet så här långt i Star Trek-konceptet, kanske är det därför det gjorde sånt intryck. Det rätar också ut några av mina frågetecken kring förhållandet till religion i Deep Space nine (åtminstone i den här säsongen – hur det blir sen har jag förstås ingen aning om).

ds9 prophets 1Det här avsnittet innebär också att den inrikespolitiken på Bajor på allvar börjar krypa in i handlingen i Deep space nine. På Bajor har det nämligen börjat dra ihop sig till val av en ny kai (den förra är ju fången på den skitjobbiga krigsmånen i gammakvadranten). Vissa av toppkandidaterna är mer angelägna än andra kring att profilera sig, och Vedek Winn bestämmer sig till exempel för att försöka dra igång en religiös konflikt på Deep Space Nine för att få lite uppmärksamhet. Det gör hon genom att dyka upp på ett spontanbesök på rymdstationens skola, lyssna uppmärksamt på en lektion om hur maskhålet vid Bajor uppstått och sedan protestera mot att undervisningen enbart är sekulärt inriktad, och inte betonar den centrala roll som Bajors profeter har kring maskhålets tillkomst i planetens mytologi. När läraren, Keiko O’Brien, vägrar att anpassa sin undervisning efter hennes synpunkter så föreslår Winn att man ska ha två skolor, en för bajoraner och en för de övriga barnen, för att inte barnen från Bajor ska uppfostras mot planetens traditioner. Ett förslag som rymdstationens befälhavare, Sisko, inte gillar. Han ser det som ett  första steg mot en splittring bland rymdstationens befolkning. Ett hot mot samexistensen och toleransen på Deep Space Nine.

ds9 prophets 3Winn spelar skickligt på både nationalistiska och religiösa strömningar hos rymdstationens bajoraner, och lyckas snabbt sabba stämningen på stationen, oavsett vad Sisko tycker. Bajoranerna tar sina barn ur skolan, Keiko blir dissad av folk och får inte ens handla i en av de bajoranskägda butikerna på promenaden. Ja, någon totalförstör till och med hela skollokalen med en bomb. Men det visar sig till slut att det här bara är steg ett i Winns planer. Hennes egentliga mål är att locka dit en av sina konkurrenter, Vedek Bareil, och sedan låta en av sina hejdukar skjuta honom. Det här är egentligen det tredje avsnittet i rad av Deep space nine som handlar om inre konflikter på rymdstationen. Och det är också tredje gången som Kira är med och skapar osämja ombord. Hon ligger inte jättebra till för att få plaketten för månadens medarbetare, om man säger så.

Trots att seriens förra avsnitt inspirerades av nazisternas brott mot mänskligheten, så känner jag att In the hands of the prophets är ännu mera ambitiöst i sitt anslag. Här tar man upp en grundläggande konflikt som finns i nästan alla samhällen och civilisationer mellan religion och vetenskap. Det här är ju en konflikt som förstås är tydligare i USA än i Sverige. Jag minns till exempel när jag var på en utställning på det naturhistoriska muséet i New York och blev förbluffad när jag hittade en monitor där en person förklarade att utställningen bara var ett sätt att se på jordens uppkomst och utveckling, men att man också kan tro på det som står i Bibeln. Jag blev inte särskilt förvånad över att det finns olika sätt att se på livets uppkomst, men är mer van vid att naturvetenskapliga utställningar oftast löper linan ut när det gäller de här frågorna.

ds9 prophets 4När jag ser The hands of the prophets så är förstås min första association de demonstrationer och bombningar av abortkliniker som kristna aktivister i USA genomfört. Men avsnittet känns sorgligt nog högaktuellt även på andra sätt. Stora och små konflikter utifrån religiösa och nationalistiska övertygelser känns som något som blir allt vanligare, en del av den grälsjuka och allt mer polariserade samtid vi lever i. I det här avsnittet nöjer sig inte heller manusförfattarna med att bara skildra den här typen av konflikter, utan tar också ställning. Skälen bakom konflikten handlar inte särskilt mycket om religion utan om makt. För att få mer inflytande använder Winn sig av känslomässiga och religiösa argument och skapar på det sättet en masspsykos.

Efter ett gäng riktigt starka avsnitt så lyckas teamet bakom Deep space nine överträffa sig själv med In the hands of the prophets. Ett avsnitt där man  både fördjupar bilden av den klyfta som finns mellan bajoraner och Federationen och samtidigt kommentera en politisk strömning i USA. Jag är alldeles speciellt lättad över att manusförfattarna den här gången inte dras med med i någon religiös frenzy, utan låter avsnittet handla om maktkampen inom ett religiöst samfund och lämnar frågan om profeternas existens och religiösa friskolors existensberättigande därhän. När jag nu kommer till betygssättning så måste jag ju erkänna att det här avsnittet var uppe och nosade på tian några gånger – men till sist beslutade jag mig för att tjyvhålla på toppbetyget ett tag till. Det är ju trots allt några säsonger kvar att betygsätta, och jag vill inte göra av med allt krut på första säsongen.

Betyg: 9/10.

Star Trek: Deep Space Nine. Säsong 1, avsnitt 20/20. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 6 långfilmer och 273 tv-avsnitt.