Efter en rätt fattig Star Trek-vår och sommar ser hösten och vintern ut att bli mer späckad. Andra säsongen av Star Trek: Lower Decks drar igång redan den 12 augusti, dessutom ska den nya animerade barnserien Star Trek: Prodigy ha premiär senare i år. Discovery ser ut att göra comeback i vinter, medan Picards andra säsong är planerad till nästa år, liksom Strange New Worlds.
Star Trek-franchisen tuffar på, alltså, trots alla de problem som film- och tv-branschen haft och har med covid-pandemin som ställer till det under inspelningarna. I dagsläget framstår det som något av ett genidrag att Star Trek-bossarna bestämt sig för att satsa på flera animerade serier. De har visat sig vara lite mindre känsliga för Covid-störningar, och lättare att genomföra på distans. Fast de här serierna var förstås beställda långt innan man visste att världen skulle drabbas av en pandemi.
På den digitala upplagan av Comic Con, som genomfördes förra veckan, fanns det programpunkter om de två närmaste seriepremiärerna (du kan se panelerna här och här). I samtalet om den andra säsongen av Lower Decks (en tredje är redan i produktion) utlovade man mer av det mesta. Det kommer även fortsatt att handla en del om Mariners förhållande till sin morsa, men den här gången hur de två försöker ha en normal och vuxen relation. I Comic Con-panelen beskrev skådespelaren Tawny Newsome den som “sticky”, och alldeles särskilt problematisk för hennes rollfigur eftersom Mariner är en person som definierar sig själv genom att revoltera. Så….en del tjafs mellan mor och dotter lär det nog bli även i den kommande säsongen.
Showrunnern Mike McMahan berättade (på en direkt fråga) att det kommer att bli fler konfrontationer med pakleds i den kommande säsongen (de dök ju som skurkar i första säsongens sista avsnitt). Cerritos är inte den typen av skepp som får de stora, viktiga uppdragen, utan de läggs antagligen snarare ut på Titan och Ryker , sa McMahan vilket ju antyder att vi kommer att följa två olika skepp under säsong två. Och alla som detaljstuderat trailern sitter dessutom och gissar på att en del av de krävande uppdragen kan ha att göra med borger.
Lower Decks i all ära, men den stora grejen var ju nog ändå den nya serien Star Trek: Prodigy. Den produceras för barnkanalen Nickelodeon (som förstås också är en del av Viacom/Paramount-familjen). Det här är Star Treks första försök att ge sig in på marknaden för den yngre publiken sedan The Animated Series på sjuttiotalet. Rent företagsekonomiskt känns den restriktiva hållningen som något av ett misstag, se bara på hur den konkurrerande franchisen Star Wars sedan länge kapitaliserat på marknaden för barn.
Prodigy kretsar, liksom de flesta andra Star Trek-serier kring ett skepp. Men den här gången är det ett gäng kids som hittar ett övergivet Starfleet-skepp. Livsformerna i gruppen sträcker sig från ett slags stenvarelse till en blob som kommunicerar genom olika läten. Här finns också en medusean, en varelse som vi sett i originalserien. Eller vi har väl egentligen inte fått se så mycket av den, eftersom människor kan bli galna av att se en sådan. Därför har den här seriens medusean en särskild dräkt på sig.
Helt lämnade åt sig själv är inte gänget ombord på Prodigy, eftersom det finns ett kapten Janeway-hologram som hjälper och vägleder dem. Ja, det är alltså dags för Kate Mulgrew att återvända till Star Trek-universumet. Och hon höll nästan en nästan lite väckelsemöte-artad utläggning kring Star Treks humanistiska budskap under panelen. Om hur en serie som Prodigy kan tilltala en ny och ung målgrupp, som hon tror kan omfamna budskapet om samarbete även i en grupp vars medlemmar är mycket olika varandra.
‘What could be better than possibly handing this to the next generation?’ To a demographic that heretofore has not known anything about Star Trek. The beauty of it. The philosophy of it. The hope and the promise of it. And if there’s any age group that’s going to take this thing and embrace it with a whole-heartedness not seen before, it’s the young kids.” –
Sen kanske någon i denna underbara läsekrets kan förklara för mig varför flera i panelerna gjorde den vulcanska hälsningen på ett felaktigt sätt, med tummen liksom invikt. Skandal!
