VOY: Distant Origin. Det där Voyager blir upptäckta av våra förfäder.

När jag var på naturvetenskapliga museet i New York så fanns det en bildskärm i ett hörn, mitt bland den vanliga berättelsen om människans och arternas uppkomst. På den kunde man se en liten film om hur man kunde tolka teorierna om jordens och arternas tillblivelse ur ett religiöst perspektiv (det vill säga i stort sett strunta i vetenskapen). Jag blev lite chockad när jag såg det där. Om man nu har släpat sig iväg till ett naturhistoriskt museum, så brukar man ju också ha köpt den ideologi och vetenskapliga bas som är själva grunden till det bygget. Precis som kyrkor inte är tvungna att visa fossil och citera Darwin på sina gudstjänster. Visst, man kan hävda att museet eventuellt är skattefinansierat och därför måste återspegla så många av sina finansiärers livsåskådning som möjligt. Men ändå.

Jag kom att tänka på det där museibesöket några gånger medan jag kollade på Distant Origin, ett avsnitt som för en gångs skull inte tar sin början på eller runt Voyager. Nej, faktum är att det tar ungefär en kvart innan Voyager överhuvudtaget dyker upp i Distant Origin. I stället får vi följa professor Gegen, en vothisk vetenskapsman, som är besatt av teorin om att hans ras ursprung går att spåra till en planet långt, långt borta. Hans teori är inte särskilt uppskattad av de som styr över hans folk – för dem skulle en förändrad berättelse om deras folks ursprung kunna få politiska följder. Vad skulle till exempel kunna hända med vothernas anspråk på att vara den första intelligenta rasen i deltakvadranten? Och vad skulle ske med anspråket på det territorium man kallar sitt om rasens egentliga hem skulle vara någon annanstans?

Gegen skiter i motståndet och tvivlarna och forskar vidare i stället. I avsnittets allra första scener hittar han och hans assistent lite lämningar från när Voyagerbesättningen blev dumpade på en vulkanplanet i Basic. Efter det tar det inte så lång tid innan man lokaliserat Voyager och tagit sig ombord för att, osynliga för besättningen, studera vad man tror är sina avlägsna släktingar. Men Voyagers instrument är mer avancerade än Gegen trott, besökarna ertappas, en jäkla röra uppstår och det hela slutar med att Gegens assistent Veer blir kvar på Voyager, medan Chakotay tvingas följa med Gegen.

Det enklaste sättet att förklara det här avsnittet är väl att säga att Gegen är Galileo Galilei, att vothernas råd motsvarar den katolska kyrkan och att teorin om ett ursprung långt borta är Gegens variant av Galileos teori om en heliocentrisk världsbild (att Jorden kretsar kring Solen och inte tvärtom). Trots att både Voyagers besättning och Gegen hittat en mängd genetiska markörer som bevisar ett släktskap mellan de ödlelika votherna och människorna (47 för att vara exakt), så tvingas han förneka sina vetenskapliga upptäckter och teorier. Om han inte hade gjort det så skulle de elaka votherna sätta hela Voyagers besättning i straffarbete och förstöra deras skepp. Inte ens ett brandtal från Chakotay gjorde något större intryck på de styrande:

CHAKOTAY: I’ve had the opportunity over the last few days to learn something about your culture, your great accomplishments. Consider the breakthrough into Transwarp, an incredible achievement, and yet, your ancient Doctrine predicted terrible disasters if it were even attempted. That held your race back for millennia, until someone took a chance and challenged that prediction. They succeeded, and your society entered a new chapter of exploration, and your Doctrine was changed accordingly. I know from the history of my own planet that change is difficult. New ideas are often greeted with scepticism, even fear. But sometimes those ideas are accepted, and when they are progress is made. Eyes are opened. 

Det här var kul. Jag gillar att man vågade låta det ta jättelång tid innan Voyager och hennes besättning ens syns till, och den eviga kampen mellan politik och vetenskap är väl ännu mer aktuell idag än när Distant Origin spelades in. Gillar också detaljer som Gegens skiss på hur han tror att människor ser ut, från början med grön hy. Eller de extrema närbilderna på vothrådets kvinnliga ordförande. Och det sorgliga slutet, förstås. Älskar sorgliga slut. Det känns skönt att även Voyager börjat våga experimentera på allvar. Trots att det är så sent på säsongen.

Förresten, är det att hårddra om jag även räknar det här avsnittet till att handla om släktskap? Visst, de olika utvecklingsgrenarna kanske skilde sig åt för miljoner år sedan, men det är ju ändå familj, eller hur?

Betyg: 9/10.

Voyager. Säsong 3, avsnitt 23/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 8 långfilmer och 479 tv-avsnitt.