The Best of Both Worlds – pt 1. Det där Picard blir en borg, och Star Trek lyckas åstadkomma sin första cliffhangersäsongsavslutning någonsin.

tng the best of both 4

Det här avsnittet har jag sett fram emot i ungefär 32 avsnitt (för att vara exakt). Så länge är det alltså sen borgerna senast var med i serien. Och vilken väntan det varit. På många sätt känns det som om hela den här säsongen bara gått åt att vänta på borgerna. Men under mina bildsökningar och genom bluray-boxens egen försorg har jag ju redan av misstag sett de chockerande bilderna: Picard som BORG! (det skulle vara intressant att höra hur den som satte samman bluray-boxen tänkte när varje ny säsong inleds med en trailer för…NÄSTA SÄSONG. Människor som är mer spoilerkänsliga än jag riskerar liksom att avlida).
tng the best of bothBorgerna är alltså äntligen här, men får uppriktigt sagt inte så mycket utrymme – åtminstone inte i den form vi känner dem. De kidnappar nämligen tämligen omgående Picard, som får ett nytt namn  i sin nya inkarnation och sedan hanterar det mesta av kommunikationen mellan borg-kuben och Enterprise. Slås ännu en gång hur borgerna ser ut som tokroliga variationer på figurerna i De förlorade barnens stad. Gillar att man för en gångs skulle också ansträngt sig med en ordentlig b-handling i det här avsnittet. Det är Riker som blivit erbjuden ytterligare ett kaptensjobb, men som inte är särskilt sugen på att lämna Enterprise. Samtidigt dyker en sassy utmanare upp på bryggan, karriärkåta Shelby, som redan bestämt sig för att efterträda Riker innan han ens själv bestämt sig för att ta det nya jobbet. Hon är skitstörig, medan Riker verkar vilja sätta henne på plats mer för att han känner sig hotad än för att hon egentligen gör något fel. Äntligen lite drama! Och på nytt påminns vi om hur det mjäkiga samtalsklimatet ombord på Enterprise saboterar alla försök till melodramatiska såpaintriger. Technobabble, däremot, gillar man så mycket mer och en hel del sådant blir det. Mycket spektrumvariationer eller frekvensvariationer eller vad det nu var.
tng the best of both 3Det här är ju ett avsnitt som till exempel bredvidläsningsboken The Star Trek: The Next Generation Companion går ner i brygga inför. Jag gillade det, men om vi ska vara riktigt ärliga – och det ska vi ju – så saknas en viktig ingrediens. Spänning. En sak jag tänkt på även tidigare är hur dåliga man är i The Next Generation på att fylla sina intriger med både action och riktig suspense. Till och med originalserien lyckades bättre. Där klippte man åtminstone in lite bilder då och då på random besättning som sprang runt och hade panik och ramlade i skeppets korridorer. Här kan det dö det ett tjugotal personer av en söndertrasad vägg i skrovet, och vi får inte se en enda bild förutom exteriören och läget på bryggan (oklart om det är i det här avsnittet eller del två, och hur många som dog, men ni förstår vad jag menar).

tng the best of 5Och, jo. Jag förstår att det måste vara budgetskäl som ligger bakom bristen på inklippta scener med konsekvenserna av olika väpnade konflikter, men det förändrar inte att det faktiskt är rätt illa genomfört. Framför allt eftersom i stort sett ingen på bryggan någonsin ger efter för stress, förtvivlan eller panik. I avsnitt som det här skulle man rentav kunna säga att serien följer något slags antidramaturgi. Det är helt enkelt lite oengagerande att sitta och se på ett avsnitt där i stort sett alla ständigt är tappra, modiga och kontrollerade. Det här att hela mänskligheten faktiskt är hotad får man lägga till själv. Det är också symptomatiskt att när man nu äntligen skapat en ny superskurk i Star Trek-universumet, så är det en ras som till hälften är maskiner. Helt utan känslor. Över. Huvud. Taket. Star Trek: The Next Generation kan helt enkelt beskrivas som serien som HATAR känslor. Det är så att man nästan längtar efter McCoy och några av hans svavelosande utbrott.

Så vad blir det för betyg då? Tja, jag håller mig försiktigt avvaktande. Det här var kul, men mina högt uppskruvad nördförväntningar infriades inte riktigt.

Betyg: (en stark) 8/10

Star Trek: The Next Generation. Säsong 3, avsnitt 26/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 5 långfilmer och 176 tv-avsnitt.

Shades of Gray. Det som är ett billigt reprisavsnitt.

tng shadesDe kallar det för en “clip show” i USA. Ett sånt där avsnitt i en tv-serie som mestadels består av klipp från tidigare avsnitt. Ofta med en tunn nyinspelad ramhandling som blir till en ursäkt för att kunna visa en massa flashbacks om saker som hänt tidigare i serien. I dag ser vi det här som en riktigt fattig grej, ett billigt avsnitt som ska rädda säsongens budget, men på den tiden då tillgången till streamingtjänster och dvd-boxar inte var självklar kunde de här avsnitten trots allt fungera som ett slags best of-program.

tng shades 2Trots att jag rent generellt verkligen ogillar clip shows så tycker jag trots allt att intrigen kring de gamla klippen är lite…ja, fiffig åtminstone. Riker sticker sig på ett träd på en planet som han och de andra håller på att utforska, och får då i sig en organism som angriper hans nervsystem och han hamnar snart i något slags koma. Det enda sättet att påverka organismens spridning på är genom att stimulera hans hjärnas minnescentrum. Det gör man genom ett gäng rör som borras in i hans hjärna (inte helt olikt scenerna i den senaste Bond-filmen, faktiskt).

Olika typer av minnen snabbar på eller saktar ner sjukdomens förlopp, så när den nu medvetslöse Riker fås att tänka tillbaka på sex och hångel så blir han allt sjukare, men när han minns sorgliga händelser så sprids inte organismen lika snabbt. Själva utförandet är dock rätt kackigt. Man har helt enkelt klippt samman Rikerscener på olika teman, i varje tematiskt block ligger klippen direkt på varandra i följd. Det är rätt primitivt utfört, även för en clip show.

tng shades 3Shades of Gray är ett otroligt lamt sätt att avsluta en säsong på, en cliffhanger med ett borg-skepp hade liksom känts mer lämpligt. Dessutom blir jag lite irriterad över säkerhetstänket ombord på Enterprise på nytt i och med det här avsnittet. Är det verkligen lämpligt att ge sig ut på upptäcksfärd på en ny planet enbart iklädd en färgglad sparkdräkt, det vill säga skeppets standarduniform? Borde man inte ha något slags skyddsdräkt på sig? (Ni som är nördar på riktigt får väl upplysa mig om alla de specialfunktioner som dräkten innehåller i kommentarsfältet).

Betyg: 2/10.

Star Trek: The Next Generation. Säsong 2, avsnitt 22/22. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 4 långfilmer och 150 tv-avsnitt.