I det här avsnittet får jag för första gången koll på fenomenet Dax-avund. Eller,  det korrekta uttrycket borde kanske vara symbiont-avund.

Ombord på Deep Space Nine finns ju rollfiguren Jadzia – en humanoid från Trill som har symbionten Dax inopererad i magen. Tillsammans utgör de en person med en gemensam identitet: Jadzia Dax. Eftersom symbionterna kan bli mycket gamla så hinner de med att avverka en rad triller under sina liv. Men i Invasive procedures vill trillen Verad stjäla Dax från Jadzia.

Det där kanske låter lite invecklat, men det mesta klarnar ganska snart. Det är avsnittet ger oss helt enkelt en snabbkurs in i förhållandet mellan triller och symbionter. Det visar sig att det bara är utvalda individer av Trill-släktet som får en symbiont tilldelad sig. Och att det är hård konkurrens om symbionterna, bara en av tio godkänns av symbiontnämnden. Verad var en av dem som blev kuggad och nu vill ha ta saken i egna händer. Han ser sin chans när större delen av invånarna och besättningen på Deep Space Nine har blivit evakuerade på grund av en plasmastorm. Med hjälp av Quark (som för femtielfte gången förråder sina grannar på stationen utan att bli straffad) tar han sig ombord på rymdbasen tillsammans med sin flickvän och två arga klingoner för att kidnappa Dax. Han har tänkt sig att transportera Dax bort från rymdstationen i sin egen mage, vilket  är det detsamma som en dödsdom för Jadzia – när en trill väl fått en symbiont inopererad och den boat in sig i kroppen så kan inte värdkroppen bli separerad från den.

Även om jag tycker att det här är ett intressant ämne så får det här avsnittet aldrig riktigt upp något tempo. Man pratar på något vis sönder det och allt känns lite feltajmat. De slagsmål som lagts in känns krystade. Och den där rätta spänningen vägrar infinna sig – jag kan inte på något sätt få mig att ens överväga att manusförfattarna tänker skriva ut Jadzia ur serien till förmån för en symbiontkidnappare – hon är ju trots allt DS9:s enda riktiga sexobjekt. Däremot känns det som ny information att trillernas prickar på huvudet fortsätter ner längs kroppen i samma form som ett linne eller en bh. Var slutar prickarna, egentligen?

Trots all information om formaliteterna och urvalet kring triller som blir ett med symbioner, så klargör det här avsnittet inte riktigt själva relationen mellan symbionten och trillen när symbionten väl är inopererad. Vem är den dominanta parten? Vad händer om de två delarna av den nya individen inte är sams, eller rentav tycker illa om varandra? Hur mycket fäster sig en symbiont vid en värdkropp?  Och hur mycket kan symbionten påverka sin värdkropp? Frågorna dyker upp när Dax blir inopererad i Verad. Skillnaden märks direkt. Verads osäkerhet och vekhet försvinner. Ja, till och med hans hållning förbättras. Trots det verkar inte Dax kunna påverka Verad till att ångra sig, och låta Dax återvända till Jadzia innan hon dör.

I stort sett ett halvdant utfört avsnitt, trots ett intressant innehåll. Framför allt irriterar jag mig på scenen där Quark fejkar sjukdom så att doktor Bashir kan söva ner en klingon som står vakt i sjukstugan. Bara ytterligare en variant på “jag är inlåst i en cell men om jag låtsas vara sjuk kan jag övermanna en vakt” som vi sett otaliga gånger i konceptets alla inkarnationer. Visst höll de på med den typen av avancerade tricks i Musse Piggs äventyr i Kalle Anka-tidningen för  i tiden också? Eller blandar jag ihop det med Fem-böckerna?

Betyg: 6/10.

Star Trek: Deep Space Nine. Säsong 2, avsnitt 4/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 6 långfilmer och 283 tv-avsnitt.