Men äntligen. Äntligen lite action, klingoner och en intrig som faktiskt är både fyndig och överraskande. A matter of honor känns som ett stort steg framåt för The Next Generation. Och det var väl hög tid.
Ibland är det det hyfsat små saker som gör skillnad. Efter drygt en tredjedel av andra säsongen så blir jag överlycklig över att få se ett nytt rum med en ny funktion ombord på Enterprise. Visst, deras skjutbana är visserligen ett stort, svart rum där endast ett litet podium är upplyst, men ett nytt rum är alltid ett nytt rum. Det borde ju finnas massor av saker ombord på skeppet som vi inte fått se ännu.
Intrigen kretsar den här gången kring kulturkrockar på arbetsplatser i rymden. Det är till exempel lite svettigt för benziten Mendon som ska tjänstgöra ett tag ombord på Enterprise. Hans kombination av hybris och respekt för auktoriteter fungerar inte särskilt bra på bryggan till en början. Men hans inkörningsproblem är ingenting jämfört med de utmaningar som försteofficer Riker möter när han bestämmer sig för att söka en tjänst i federationens utbytesprogram. Hans placering blir ombord på det klingonska skeppet Pagh och kulturen ombord på skeppet skiljer sig en del från vad vi är vana vid från Enterprise.
Att ens överleva ombord ett klingonskt krigsskepp är svårt. Man har institutionaliserat ett slags hierarkisk ordning som bygger på att undersåtar kan ifrågasätta och döda sina överordnade om de inte håller måttet. Att slappa på jobbet är alltså otänkbart, och varje kollega är också en potentiell baneman. Aggressiviteten är förstås inte mindre mot andra bundsförvanter. Att alliansen mellan klingonerna och Federationen överhuvudtaget överlevt längre än några timmar verkar helt osannolikt med tanke på hur snabbt den klingonske kaptenen Kargan blir paranoid och vill öppna eld mot Enterprise (misstroendet handlar om huruvida Enterprise medvetet placerat en metallätande organism på det klingonska skeppet, eller om det var tvärtom). Och Riker anklagas ganska omgående för såväl spioneri som att vara illojal. Hade han inte tränat på att äta klingonska maträtter innan han kom till skeppet så hade han nog redan varit kokt (ursäkta ordvitsen).
Annars så blir det som vanligt snabbt lite buskis så fort klingonerna är med. Tycker trots allt att den godmodiga scenen i Paghs personalrestaurang fungerar – även om det förstås känns lite märkligt att det enda som verkligen kan skrämma skiten ur Riker på det klingonska skeppet är en dominant kvinna med stark sexualitet. Och på tal om nya miljöer, så skönt att äntligen få se lite mer av hur man har inreder ett klingonskt skepp – väldigt mycket rött ljus och porrklubbskänsla var mitt första omedelbara intryck. Men hur en civilisation kan vara så pass avancerad att man konstruerar rymdskepp, men trots det fortfarande inte uppfunnit effektiva tandborstar framstår som högst osannolikt.
Ofta tycker jag att The Next Generation-avsnitten har ett stort problem med tempot. Handlingen stannar ofta upp för att ge plats åt långa och omständliga lägesbeskrivningar och förklaringar. Men för en gångs skull flyter det här avsnittet på, tyckte jag. Allt var lite tajtare, man lyckades både få in lite slagsmål och humor. Den här bloggaren fick nytt hopp om det här projektet!
Betyg: 7/10
Star Trek: The Next Generation. Säsong 2, avsnitt 8/22. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 4 långfilmer och 136 tv-avsnitt.