Det är lite märkligt. I en del Star Trek-avsnitt kan man känna redan i första scenen att det finns en alldeles speciell koncentration och ambitionsnivå. Som i Frame of mind, som inleds med att vi får se Riker bli förhörd på vad som vi efter ett tag inser antagligen är ett mentalsjukhus. Några repliker senare känner man igen förhörsledarens röst – det är Data. Till sist förstår vi att det här är ytterligare ett av Beverly Crushers ytterst ambitiösa amatörteaterprojekt ombord på Enterprise. Eller? I Frame of mind är verkligen ingenting vad det ser ut att vara vid första anblicken. Eller ens andra.
Jag är oerhört förtjust i det här avsnittet. Det är på sätt och vis en recykling av Future imperfect, där romulanerna iscensätter en holodäcksfantasi där de försöker lura i Riker att han är kapten på Enterprise 16 år framåt i tiden. Men det blir förstås ännu lite mer skruvat när huvudpersonen i det här avsnittet är inspärrad på ett mentalsjukhus och förtvivlat försöker få personalen att förstå att han inte är galen. Handlingen vänder och kränger och stackars Riker kan inte förstå vilken del av hans liv som är på riktigt. När han är ombord på Enterprise så drömmer han mardrömmar om mentalsjukhuset. På mentalsjukhuset är det tiden på Enterprise som är hallucinationer och fantasier. Vilken verklighet är den verkliga?

Jag tycker att det här är smart och snyggt gjort. Upplösningen kanske saggar lite jämfört med uppbyggnaden, men jag kan inte minnas när jag satt så här mycket på helspänn genom ett helt Star Trek-avsnitt. Och Jonathan Frakes gör sin bästa rollprestation hittills i serien. Både som amatörteaterskådis på Enterprise och i sin roll som Riker. I kommentarerna har många utsett det här som ett av de mörkaste i The Next Generation. Jag gillar det. Inga flåshurtiga skämt eller berättelser om busiga tonårskillar här inte!

Så var det det där med betygsättningen. Har jag tittat så mycket på Star Trek att jag  skaffat mig en egen värderingsskala för det som sker under Star Trek-brandet?  Alltså: är det här ett fantastiskt avsnitt inom Star Trek-kontexten enbart, eller står det även sig i jämförelse med andra tv-serier? Sånt man tänker lite extra på efter ett sånt här avsnitt där verklighetsbegreppet är minst sagt vagt och opålitligt. Jag drämmer i varje fall till med ett toppbetyg. Jag tyckte att det här var det mest genomtänkta och genomförda som jag sett hittills i den här serien.

Betyg: 10/10.

Star Trek: The Next Generation. Säsong 6, avsnitt 21/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 6 långfilmer och 263 tv-avsnitt.