DS9: Hippocratic Oath. Det med Jem’Hadar-soldaterna som vill bli drogfria.

Jag vet inte, dra iväg på egen hand in i gammakvadranten och sedan ta en omväg för att undersöka något som eventuellt skulle kunna vara ett skadat skepp i ett sällan besökt solsystem. O’Brien och Bashir verkar liksom vilja hamna i trubbel i inledningen av det här avsnittet. Eller så orkade manusförfattarna inte komma på ett mer originellt upplägg. Det här har jag kanske skrivit tidigare, men någon borde göra statistik på hur ofta våra Star Trek-hjältar hamnar i trubbel bara för att de tror att de ska kunna hjälpa någon annan. Ett nödanrop är ju väldigt ofta en fälla i den här serien, liksom. Å andra sidan är det kanske okej att använda just det greppet här, för det är ju vad hela avsnittet handlar om. Hur mycket man kan riskera för att försöka hjälpa någon som egentligen är en fiende.

O’Brien och Bashir blir i alla fall fångar hos en liten grupp Jem’Hadar-soldater, efter att de snokat runt den okända planeten. Det visar sig att soldaterna de är en utbrytargrupp, ledda av en viss Goran’Agar. Han är unik hos Jem’Hadar eftersom han inte är beroende av ketracel-white, ett slags proteinmissbruk som Grundarna skrivit in i Jem’Hadars genetiska kod för att alltid kunna hålla dem under kontroll. Men Goran’Agar blev på något sätt kvitt sitt beroende när han var skeppsbruten på just den här planeten. Nu har han tagit dit andra från Jem’Hadar med förhoppningen om att samma sak ska hända med dem. Men det går dåligt med planen, och han behöver hjälp av doktor Bashir för att kunna konstruera ett slags motgift.

Successivt under samtalen med Goran’Agar så tycker sig Bashir märka en skillnad från de andra ur Jem’Hadar och börjar få förhoppningar om att Jem’Hadar utan sitt ketracel-beroende skulle kunna utvecklas till en rimlig och hyfsat fredlig ras. Han blir så pass fascinerad av Goran’Agar att han inte riktigt bryr sig om att han och O’Brien hålls som fångar av honom. Kanske ska man till och med kalla det för ett slags medicinskt stockholmssyndrom? Till sist blir det O’Brien som trotsar Bashirs order, för att rädda dem bägge bort från planeten.

Här finns också en parallellhandling, där Worf inleder sin tjänst på Deep Space 9 med att vara mycket misstänksam och uttalat kritisk till Odos insatser som säkerhetschef på rymdstationen. Det går så långt att han själv ingriper i en misstänkt smuggelaffär, men tvingas inse att han på det sättet bara saboterar en betydligt mer avancerad och större insats som Odo planerat. En liten knäpp på näsan, och en insikt om att det finns mer gråskala på Deep Space 9 än på ett stjärnflotteskepp.  En lite halvtrist b-handling som drar ner mitt betyg på det här avsnittet en del.

För annars är det här ett helt okej avsnitt, tycker jag. Goran’Agar var onekligen en intressant filur, och jag tycker att man verkligen lyckades visa hans känslighet även genom en stor plastmask. Däremot invänder jag lite mot att vissa Star Trek-avsnitt liksom inte får sluta med dålig stämning. Som i den här konversationen mellan Bashir och O’Neill på väg tillbaka till rymdstationen efter turerna med Jem’Hadar. O’Neill har i praktiken brutit mot Bashirs order, och det är riktigt dålig stämning mellan de två.

O’BRIEN: I wish things could have been different, Julian.
BASHIR: So do I.
O’BRIEN: And I’m sorry I had to destroy your work.
BASHIR: You didn’t have to, Chief. You had a choice and you chose to disobey orders, override my judgment, and condemn those men to death.
O’BRIEN: Yes, I did, because I thought it was the only way to save your life. Whatever else you may think of who I am and what I did, at least try to understand that.
BASHIR: Tonight’s supposed to be our weekly dart game.
O’BRIEN: Don’t worry. I don’t feel much like playing either.
BASHIR: Maybe in a few days.

Hade gärna sluppit den där sista repliken. Men antar att serieskaparna då skulle känna att de var tvungna att ta hänsyn till konflikten mellan de två i nästkommande avsnitt av serien, och så pass mycket såpa verkar man ännu inte vara redo för i den här serien. Tråkigt. Hade faktiskt gärna sett hur de två skulle hantera en fnurra på tråden i deras pågående bromance. Eller är det rentav ett svartsjukedrama vi ser här?

Betyg: 7/10

Star Trek: Deep Space Nine. Säsong 4, avsnitt 4/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 7 långfilmer och 394 tv-avsnitt.