Ethics. Det där Worf blir funktionsnedsatt.

Ethics skildrar inte direkt ett av den klingonska hederskulturens stoltaste ögonblick. Worf hamnar under några tunnor i en olycka, skadar ryggraden och blir förlamad från midjan och neråt. Enligt klingonska seder och bruk borde han ta livet av sig, men med lock, pock och rätt så mycket guilt-trippande lyckas doktor Wesley och Riker få honom att sluta tänka på dödshjälp. Till sist får de Worf, som ju tidigt miste sina egna föräldrar, att även ta med sitt barn Alexanders känslor i kalkylen. Eller, rättare sagt, Riker lyckas luska ut att det är den dödslängtandes son som ska hålla i det rituella självmordet, något som inte ens Worf pallar genomföra. Alexander har ju redan under traumatiska former mist sin mor.

Den röda tråden i avsnittet är, som avsnittstiteln antyder, svårigheterna i att avgöra vad som är rätt eller fel. Ska Worf agera enligt klingonska traditioner eller jordlingarnas konventioner? Ska doktor Crusher låta den etiskt obekymrade läkaren Toby Russell använda Worf som försöksdjur för sin avancerade genetroniska replikator-metod, eller är det bättre att låta klingonen använda ett par högst primitiva protesliknande hjälpmedel.

Etiska diskussioner i all ära, men det mest intressanta för mig i det här avsnittet var den första verkliga insikten kring klingonsk anatomi: varje individ har till exempel 23 revben, två levrar och ett hjärta med åtta kamrar. Och det faktum att rituella självmord är så vanligt i deras kultur att den klingonska läkek0nsten är helt eftersatt. En annan höjdpunkt är också avsnittets slutscen där Russell ska ta farväl av Crusher, och möts av den kyligaste och suraste behandling som någonsin getts ombord på Enterprise. Jag har alltid anat att Beverly kan vara en riktig bitch, det känns skönt att hon äntligen fick visa den sidan fullt ut.

Sammanfattande kan man väl säga att i stort sett hela det här avsnittet tillhör sjukhusdrama-genren. Avsnittets mer rymdfilmsorienterade intrig handlar den här gången också om sjukvård,  att undsätta ett med kolonister i nöd. En storyline som även fungerar som ett sätt att bibehålla medvetenheten kring det Cardassianska riket i serien.

Man kan se introducerandet av rollfiguren La Forge som ett stort steg framåt kring hur funktionsnedsättningar skildrades i amerikansk tv. Jag är inte helt säker på att det här avsnittet känns lika fräscht, oavsett hur väl man menat, eller hur mycket man skyller på den primitiva klingonkulturen. Att en funktionsnedsättning ska leda till ett självmord känns väldigt medeltida, även för klingonerna.

Beryg: 5/10. 

Star Trek: The Next Generation. Säsong 5, avsnitt 16/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 6 långfilmer och 218 tv-avsnitt. Det här är också mitt fyrtioförsta inlägg i årets #blogg100-utmaning.