80 avsnitt senare är The Original Series nu slut – tre års tv-produktion konsumerad. Och jag är lite överraskad över hur roligt jag haft det. Det är egentligen bara ett fåtal avsnitt som varit meningslösa och småtrista, men så är det också så mycket roligare att se en sån här serie som en del av ett slags forskningsprojekt. Nästan allt blir ju på något vis betydelsebärande när grunden till det snart 50-åriga populärkulturprojektet Star Trek läggs i och med de här tre säsongerna.
Framför allt tyckte jag att årgång tre var bättre än sitt skamfilade rykte. Jag gillade att den var weird och flippad och underlig. Mer camp och vansinnig än bara fylld av den där hö-hö-hö-humorn som brukar avhandlas i avsnittets sista scen. Att Mr Spock fick mer utrymme än tidigare var också något jag uppskattade mycket. Både Shatner och Kirk är ju synnerligen irriterande i längden.
Nog så, nu ser vi framåt istället för bakåt. Mot nästa grymma säsong – den animerade tv-serien. ,Jag har ju fortfarande sisådär drygt 640 avsnitt och ett gäng filmer kvar att se innan jag är färdig.