Captain’s holiday. Det med den vilda jakten på stenen.

Minns ni Den vilda jakten på stenen? Eller Romancing the Stone, som filmen hette i original. Åttiotalsrullen med Michael Douglas och Kathleen Turner i huvudrollerna. De spelar två främlingar som tvingas samarbeta – och förstås så småningom blir kära i varandra – medan de flyr från skumma typer i Columbias djungel. Captain’s Holiday känns lite som Star Treks remake av den där filmen. Exotiska miljöer, lite romantik och porriga vibbar. Picard och en ung tjej följer en skattkarta för att hitta en värdefull kristall, samtidigt som de jagas av en ferengi som själv vill lägga vantarna på dyrbarheten. Eller för att sammanfatta det hela i en mer kärnfull formulering: vilken jävla smörja det här avsnittet är.

Att man lyckas blanda in buskishumor, taffliga sexuella anspelningar och tidsreseproblematik (hur man ändrar framtiden när man reser bakåt i tiden är en variabel i intrigen som jag i stort sett alltid avskyr) i ett manus som dessutom är korkat, och sedan toppar det hela med att slänga in en kolerisk ferengi. Någon borde ha bestraffats efter det här avsnittet. Förutom jag, som var tvungen att se igenom hela.

Det här påminner om: De mest katastrofala höhöhö-avsnitten i originalserien, samt några av TNG:s lågvattenmärken under första och andra säsongen. Nu är vi visst tillbaka på samma urusla nivå som förr. Det blir ju inte bättre av att jag läser mig till att det var Patrick Stewart som själv efterlyst lite mer pang-pang och romantik för sin rollfigur. Det slutar sällan bra när manusförfattarna lyssnar för mycket på skådespelare – se bara hur det gick när Shatner fick för mycket inflytande över orginalserien.

Det här är nytt: Picards första ligg så här långt. Det satt hårt inne! Nu har väl i stort sett hela den inre kretsen på Enterprises brygga fått ligga i serien. Till och med unge herr Wesley har fått hångla.

Höjdpunkten är: —. På sin höjd Stewarts silverfärgade badbyxor om jag MÅSTE välja.

Gillade inte: Var ska jag börja? Okej, om jag måste välja något så är det väl de taffliga sexskämten som bygger på något slags missförstånd kring en kruka som är en fruktbarhetssymbol. Som om Picard skulle göra en sån miss, någonsin? Avsnittet är väl uthärdligt så länge Picard spelar den ovillige turisten som hatar alla andra varelser på resorten han bor på. Men när kättjan blandas in i det hela mår jag faktiskt lite illa.

Vad har vi lärt oss? Att Picard gör sig bäst omgiven av sin besättning på väg ut i galaxens mest okända hörn. Inte på äventyr som utspelas under hans chartersemester.

Betyg: 2/10

Star Trek: The Next Generation. Säsong 3, avsnitt 19/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 5 långfilmer och 169 tv-avsnitt.