Säg den lycka som varar…Hann alltså precis förklara hur kul och bra jag tyckte allt som producerades under Star Treks flagg just nu var, bara för att tas ner på jorden av det här avsnittet. “Inge vidare” muttrade jag fem gånger på 40 minuter. Ja, frågan är om jag inte till och med tycker att hela upplägget i avsnittet är en smula osmakligt.
Att cardassiern Gul Dukat har en märklig hangup på Kira har väl märkts då och då, kanske tydligast i de tvås egna äventyrsavsnitt Indiscretion. Och man kan väl se Return to Grace som en ren fortsättning på det avsnittet. Även när det gäller namnet. För indiskret är verkligen en passande beskrivning på sättet som Dukat raggar brudar på.
Allt börjar med avsnittets kanske roligaste scen. Kira är i sjukstugan för att få massor med vaccin inför hennes resa till ett diplomatiskt möte på en Cardassisk bas. Mycket snack här om hur hon blev övertalad till att ta det här uppdraget genom sin kille Shakaars förförelsemetoder. Men så är också hennes snubbe försteminister på Bajor. Därav blandningen mellan diplomatiska förhandlingar och massage:
KIRA: Oh, it was a personal request all right. Shakaar took me to my favourite restaurant in Jalanda City, poured me glass after glass of spring wine, then took me to his home, and gave me a massage with Kolaish spice oil.
BASHIR: Well, nice to know he’s keeping in touch with his constituents.
KIRA: It wasn’t fair. I mean, I would have said yes to anything at that point.
På fraktskeppet som ska ta henne till den cardassiska utposten Korma väntar ett bekant ansikte, Gul Dukat. Den forne militären och toppolitikern har degraderats ordentligt sedan det blev känt att han har en utomäktenskaplig bajoransk dotter. Dessutom lämnade hans fru honom. Nu får han finna sig i att vara kapten för ett futtigt fraktskepp i stället. Men till Kira säger Dukat att han inte ångrar någonting, att han älskar sin dotter (hon som han från början hade tänkt mörda för att rädda sitt rykte). Nu finns hon, Tora, med honom på fraktskeppet. Och han har siktet inställt på att någon gång återta sin position i det Cardassiska riket. Dessvärre har han också siktet inställt på en ny partner: Kira.
Den internationella diplomatkarriären blir det inget av med för Kira. När hon kommer fram till Korma har redan ett klingonskt skepp utplånat basen. Dukat försöker attackera fiendeskeppet, men klingonerna verkar tycka att hans gamla fraktskepp är så pass futtigt att de inte ens bryr sig om att besvara elden. Dukat och Kira lyckas ändå tillsammans knåpa ihop en plan på hur man ska hämnas, och efter några vapentest och en gillrad fälla så lyckas de ta över det klingonska skeppet.
Dukat förbereder sig på att återvända hem som en hjälte efter sin seger, bara för att inse att den cardassiska regeringen vid det här laget överväger att gå in i förhandlingar med Klingonerna, snarare än att fortsätta kriget mot dem. Det blir droppen för Dukat, som bestämmer sig för att skapa en egen motståndsrörelse med klingonernas skepp som bas.
Varvat med den här intrigen så hinner Dukat också uppvakta Kira. Ganska många gånger till och med. Och fungerar inget annat så passar han på att snacka skit om Kiras pojkvän. Ja, till och med Dukats dotter Tora försöker förklara för Kira att hennes pappa egentligen är snäll och faktiskt ångrar det som hände på Bajor under den cardassiska ockupationen. Kira avspisar dock Dukat med tilltagande irritation och avsmak. Att hon skulle börja dejta en person som gjort sig skyldig till en rad grymheter under ockupationen är en omöjlighet. Ja, även för mig som tittare är faktiskt Dukats närmanden helt orimliga. Nästan lite sjukligt olämpliga, faktiskt. Jag är till och med snäppet mer långsint än Kira i den här frågan, och fattar inte hur hon står ut att hänga med sin gamle förtryckare.
Som jag skrev tidigare så tycker jag att Return to Grace är en besvikelse . Jakten på det klingonska skeppet är genomgående ospännande, Gul “kan inte ta ett nej” Dukats propåer till Kira är bara jobbig. Pitchen för avsnittet var tydligen något i stil med “nazister och judar tvingas samarbeta”, att sedan översätta det till någon form av raggsituation känns mest lite äckligt. Return to Grace slår också någon form av rekord i trista scenerier och regi. Hur många scener i ett avsnitt kan man klämma in där Nana Visitor (som spelar Kira) säger sina repliker medan hon trycker på knappar på en skärm. Tjaaaatigt.
Betyg: 3/10
Star Trek: Deep Space Nine. Säsong 4, avsnitt 14/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 7 långfilmer och 413 tv-avsnitt.
Hej Roger! Jag vill bara säga att jag och min pojkvän följer din blogg samtidigt som vi ser DS9, vi uppskattar din blogg mycket! Dock tycker jag du dömer detta avsnitt lite för hårt, vi tyckte det var rätt underhållande haha. Vi fortsätter se avsnitt och läsa dina recensioner, det är såååå kul!!
Med vänlig hälsning, Frida
Hej, vad kul att ni kan använda bloggen som sidanomläsning. när ni kollar. Ja, jag kanske var lite hård. Ibland kan det vara svårt att veta om det är jag eller Star Trek som har en dålig dag 😉