DS9: Prophet Motive. Det där gudarna i maskhålet försöker få ferengierna att bli godhjärtade. Och Bashir förlorar en medicintävling.

Jag vet inte. Det här avsnittet…det liksom bryter av en hel del mot den annars lite högtidliga hållningen som Deep Space Nine haft när det gäller Bajoransk religion och maskhålsrymdvarelserna. Så sent som i förra avsnittet så pysslades det en hel del med teckentydning och profetia-analyser för att försöka förstå hur man skulle hantera en komet som hotade att förstöra maskhålet. Efter att ha sett det här avsnittet undrar man varför inte Sisko helt enkelt bokade en tid hos de mystiska ljusvarelserna för att reda ut saker och ting direkt med dem istället för att försöka förstå en flera tusen år gammal profetia. För i det här avsnittet pågår det ju i det närmaste någon slags skytteltrafik till maskhålsvarelserna,, både Quark och stornagusen Zek är där och har möten och diskussioner och förhandlingar. Nästan som om de mystiska maskhålsvarelserna var någon man kunde åka och träffa så länge man passade de fasta mottagningstiderna, ungefär.

Ja, premisserna i det här avsnittet är faktiskt så pass weirda att jag funderar på om de inte hade passat bättre för den där parodiboken Warped som jag skrev om i somras. I huvudintrigen anländer nämligen en personlighetsförändrad stornagus till Deep Space 9. Alla gamla karaktärsdrag är som borta, istället har han förvandlats till en generös person, som håller på att skriva om den ferengiska bibeln Rules of Acquisition från en kapitalismens katekes till en moraliskt uppbygglig skrift om givmildhet. Quark, som agerar värd åt stornagusen Zek, försöker i det längsta intala sig att det hela är en del av någon form av bluff. Men genom en vision han får när han hittar stornagusens orb så  inser han att det är varelserna i maskhålet som framkallat förändringen. Chockerade över ferengins ruttna karaktär gjorde de helt enkelt om honom. Återstår för Quark att åka till maskhålet och försöka rädda ferengiernas usla, giriga och pengatörstande samhällssystem. Och han lyckas. Genom att lova att aldrig mer kontakta maskhålsfolket. Inte världens mest avancerade förhandling, om jag får tycka till.

Först tänkte jag att det inte var särskilt gudomligt av varelserna i maskhålet att uppföra sig så här. Hjärntvätta stornagusen, och sedan förhandla med Quark om att ändra tillbaka honom igenl. Men sen funderade jag lite till, och kom fram till att det i och för sig var lite likt gudaberättelserna från antika Grekland och Romarriket. Är det den typen av gudar/aliens som finns i maskhålet så kan det bli ganska mycket action framöver. Väntar till exempel spänt på vem av rollfigurerna som egentligen är halvgud, och vem som kommer att få en ödesdiger giftpil i hälen. Ser fram emot en fortsättning på det här temat framöver (men håller kanske inte andan).

B-handlingen är inte heller direkt seriens starkaste. Den handlar om att doktor Bashir blir rätt så nervös över att han gått till final i en stor läkartävling. Från att från början bara ha varit smickrad över att ha blivit nominerad så lyckas folk omkring honom hissa upp förväntningarna så han till sist tror att han har en chans att vinna – trots att priset vanligtvis brukar delas ut efter lång och trogen tjänst. Fattade inte poängen med storyn förrän jag läste backstoryn. Intrigen har fått sin inspiration från när The Next Generations sista säsong blev nominerad till en Emmy för bästa dramaserie. Även där lyckades folk bygga upp förväntningar, trots att man innerst inne visste att man var chanslösa.

Som helhet: ett lite för tramsigt avsnitt för min smak. Det här avsnittet var för övrigt det första som skådespelaren Rene Auberjonois (Odo) regisserade. Och som en liten bonus fick vi se Bashir och O’Brien kasta pil för första gången.

Betyg: 5/10

Star Trek: Deep Space Nine. Säsong 3, avsnitt 16/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 7 långfilmer och 348 tv-avsnitt.