Så var Q tillbaka igen. Har fasat lite inför hans återkomst, det där Robin Hood-avsnittet var ju faktiskt ett av hela Star Trek-konceptets absoluta lågvattenmärken. Jag trodde att det var orsaken till Q:s frånvaro under hela säsong fem, men tydligen var han egentligen inplanerad, de fick bara aldrig någon riktig ordning på manuset. Men faktum är att det är en rätt så nedtonad Q vi får möta i True Q. Inte så mycket trollande, liksom. Istället är Q mer av en birollsfigur, om än en birollsfigur som fått i uppdrag att mörda avsnittets huvudroll – skeppets nya praktikant.
Hon heter Amanda Rogers och är gullig och rar, fast ibland dyker det helt oförklarligt upp hundvalpar på hennes rum. Och så räddar hon Riker från att få en stor tunn-liknande sak i hvuudet. Och avbryter en hotande härdsmälta. Det visar sig att hennes biologiska föräldrar var Q, men förklädda till människor. De avrättades på grund av att de bröt mot Q:s regler. Nu ställs Amanda inför ultimatumet att antingen leva som en människa och inte använda sina förmågor, eller följa med och bli en del av Q. Hon vill leva som en människa, varpå det givetvis inträffar en katastrof som Amanda känner sig tvungen att avstyra. Nu återstår det bar att resa till Q, var det nu är.
Som ytterligare en pusselbit kring världsbyggandet i Star Trek och hur allt hänger ihop kring den mystiske Q, så fungerar väl True Q ganska bra. Lite oklart dock om Q-kollektivet fungerar som en hårdför monopolist och röjer de med förmågor som skulle kunna utmana dem ur vägen. Åtminstone om de väljer att inte gå med i Q. Det här tycker jag kanske inte utreddes och ifrågasattes tillräckligt mycket i det här avsnittet. Skulle det rentav kunna finnas andra, konkurrerande Q-liknande sammanslutningar? I det här avsnittet framstår ju Q:n lite som Marvels mutanter, man föds som det och sedan blir man värvad till ett lag. Då borde det ju även kunna finnas andra Q:n på marknaden. Eller R. Eller S.
Jag tycker att det här avsnittet lider av en extremt stor svaghet. Jag bryr mig inte det minsta om hur det ska gå för Amanda. Hon blir aldrig en mångbottnad person, utan mest en marionett i det lite större intrigspelet. Och eftersom Q också är lite tillbakalutad så blir det ett avsnitt som inte riktigt handlar om någon, i varje fall inte på ett kul sätt. Extra plus till de korta sekunder då en arg doktor Crusher blir en skällande hund. Det hade gärna fått ske under hela avsnittet. Intressant att se vilka hundraser alla på Enterprise skulle bli. Extra minus för att Q är så himla närgången mot Amanda när han ska prata med henne. Han har praktiskt taget tungan i hennes öra. MYCKET CREEPY!
Betyg: 5/10.
Star Trek: The Next Generation. Säsong 6, avsnitt 6/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 6 långfilmer och 234 tv-avsnitt. Det här är mitt sextionde inlägg i årets #blogg100-utmaning.
Jag kan tyvärr inte ta credit för det här men. Det här var det mest spektakulära sätt att kalla någon Bitch! jag sett. Jätte kul att Crusher själv inte märker vad som händer utan byter från att prata till att skälla till att prata igen utan något avbrott. Men i övrigt var avsnittet slätstruket.
Ännu ett ganska bra och underhållande avsnitt för mig. 7/10.
Jag tycker visserligen att du har rätt om att man inte direkt bryr sig om Amanda, även om jag inte tycker illa om henne heller. Man kan oftast helt enkelt inte bara ta och kasta in en rollfigur som vi dessutom förmodligen aldrig kommer få se igen och förvänta sig att tittarna ska bry sig. De brydde öht aldrig sig om att bygga upp rollfiguren heller, så för mig handlade det här avsnittet väldigt mycket om att utforska Q och Q Continuumet lite mer, vilket jag tyckte var ganska intressant.
Å ena sidan är jag inte helt bekväm i att Q allt mer verkar ha magiska superkrafter inbyggda ju mer vi lär oss om dem, men med tanke på vad vi redan fått se dem göra så är det svårt att tänka sig hur det annars skulle vara. Men ärligt talat så upphävs allt det av att jag verkligen njuter av att se John De Lancie spela Q, iaf när det är den här mognare Q istället för cirkusnumret som vi fick se framför allt i början på serien. Med det sagt så var det ett tag sen det var fallet. Nu har det gått ett tag sen han var med sist, men från och med 2×16 Q Who så har de flesta av hans framträdanden gått ifrån att vara troll-Q. Som jag påpekade väl i förväg och även när vi kom till 4×2 Qpid så var det snarare ett undantag, ett återfall. Men visst, han dyker upp så sällan att det fortfarande innebär en stor andel avsnitt med troll-Q.
Även om det vid första tanken kan verka lite extremt och konstigt att Q Continuumet skulle mörda andra med liknande krafter, så kan jag vid närmare tanke ändå se resonemanget för det. Det är så otroligt mycket på spel. Såvitt vi fått se så har de nästan oändliga krafter och därför måste de t.o.m. ha egna regler och begränsningar på vad var och en får göra. Då hade det varit konstigt om de helt enkelt accepterade att det sprang omkring andra utanför continuumet med såna krafter som inte följde de reglerna.
Memory Alpha säger att den grundläggande handlingen för avsnitt kom från Matthew Corey, men det verkar bara vara René Echevarria som krediteras för avsnittet så förmodligen har han gjort en hel del ändringar på originalhandlingen från Corey.