Åh nej! Inte ett avsnitt till där besättningen på Enterprise får klä ut sig i historiska kläder och genomföra en tidsresa! Traumat efter Robin Hood-hyllningen i Qpid finns fortfarande kvar i mitt medvetande, och när Data transporteras till San Francisco år 1893 befarade jag det värsta. Eller, ännu värre, kändes inte det här tidsresekonceptet väldigt mycket som originalseriens mest krystade avsnitt. De där som kändes som besparingsåtgärder där man kunde återanvända gammal rekvisita och gamla kostymer från genrefilmer som utspelats i vilda västern och på romartiden?
Men för en gångs skull kommer mina fördomar på skam. Det här är det mest fokuserade och intressanta tidsreseavsnittet sedan orginalseriens The City on the Edge of Forever. Manuset är smart vävt när man blandar in aliens som lever på mänsklig energi, plockar in en 1800-talsupplaga av Guinan och redan från början teasar om att historien ska ta en ände med förskräckelse – avsnittet inleds ju med att man hittar Datas avslitna huvud under en utgrävning på 2300-talet.
Min största invändning är att man envisas med att skriva in Mark Twain i det här avsnittet. Visst, det är inte lika pinsamt som när man envisades med att låta president Lincoln göra ett framträdande, men gubben är likväl sjukt tjatig och jobbig. Jag inser att man tänker Twain som en tidsmarkör, en koppling till verklig historia, och även en hommage till Twains ofta förbisedda science fiction-skrivande. Men han framstår verkligen som en sjukt osympatisk filur i det här avsnittet.
Tydligen hade man inte tänkt avsluta den femte säsongen med ytterligare ett tudelat avsnitt. Men så började det ryktas om att starten på Deep Space Nine innebar att The Next Generation skulle läggas ner. Ett dubbelavsnitt verkade som ett bra sätt att kväsa de spekulationerna. Och för första gången tycker jag till och med att det andra avsnittet av de två är bättre än det första! Och – förresten – det där med att det var av budgetskäl man förlade handlingen till 1800-talet stämmer inte. Det här var tydligen det dyraste avsnittet under hela säsong fem!
Betyg: 7/10.
Star Trek: The Next Generation. Säsong 5, avsnitt 26/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 6 långfilmer och 228 tv-avsnitt. Det här är också mitt femtiotredje inlägg i årets #blogg100-utmaning.
Äh, jag som hoppades att det här skulle få rubriken. “Det där Data tappar huvudet”. Annars gillar jag det här och håller med om betyget. Poker scenen är lysande eller när Data glömmer sig och tar ett jättetungt städ med ena handen bara för att komma på sig efter några steg och börjar fejka överansträngning.
Gillar också hur alla på Enterprise börjar bete sig annorlunda efter att Datas huvud hittats.
Ja! Det är det bästa nästan – att han blir lättad över att han kommer att dö och alla andra är nerviga och awkward!
Psst. Roger. Jag skrev precis, sent omsider, ett statistikinlägg i kommentarerna här. Tyvärr verkar det ha fastnat i något filter, kanske spamfiltret igen. Skulle du kunna kolla upp det sen? Comment-1991 är det, ifall det hjälper. 🙂
Fixat! Lägger upp det som separat inlägg senare idag eller imorgon. Ligger med en dunderförkylning och försöker få ihop något vettigt om DS9 just nu!
Inga problem, krya på dig 😉
Ah, då är jag tillbaka till att kunna hålla med dig igen då. Eller, det har bara varit små skillnader de senaste avsnitten. Så det är iaf ett bra slut på säsongen ur det perspektivet.
Därmed ger jag avsnittet 7/10. Det är ett bra, relativt underhållande och spännande avsnitt. De presenterar och påbörjar det här dubbelavsnittet på ett bra sätt. Dessutom, för en serie som mestadels har haft utomjordingar som sett ut som människor så är det dessutom väldigt exotiska utomjordingar här. Lägg utöver det till tidsresor, historiska figurer och dåtida Guinan, för att nämna några saker, så gör de inte saken lätt för sig. Det ska de ändå ha en eloge för.
Anledningen till att det trots detta ändå bara blir en sjua är att det knappast är en episk eller överdrivet spännande sett att göra en cliffhanger. Data i all ära, men att man har hittat hans huvud i på Jorden är mer av en konstig detalj. Utöver det så stämmer jag in några av de kommentarerna du har i första stycket. Tidsresor har jag varit försiktig och tveksam till sen länge. Det är ett väldigt kraftfullt men farligt verktyg, det får inte bli för enkelt att få tillgång till det. Det är det väl inte här, men det är ändå tidsresor. Och sen det här med avsnitten där skådespelarna får klä ut sig; jag förstår att de tycker att det är kul, men det är inte serien som jag vill se. Så, när det finns så stora och grundläggande saker som jag är tveksam till eller fungerar mindre bra för mig, då får det vara ett väldigt tajt manus och otroligt välskrivet avsnitt för att komma över de sakerna. Det lyckas inte det här avsnittet, det är bara bra.
Jag bör dock nämna att en ganska intressant detalj som jag fastnade för var att Guinan var där, vilket får mig att undra hur gammal hon egentligen är. Hon måste ha anlänt på Jorden för väldigt länge sen, efter att ha flytt från Borgerna. Eller om hon verkligen har krafter att färdas genom eller förvränga tiden. Jag har inga svar, men det är många intressanta trådar. 🙂
Konstigt nog för ett säsongsavslutande-cliff-hanger-avsnitt så finns det inte mycket till bakgrundsinfo att skriva om. Roger har redan nämnt en del av det i recensionen.
Därtill vill jag tillägga Marc Alaimo gör sitt sista TNG framträdande i det här avsnittet. Vi kommer dock återse honom väldigt mycket i DS9, där han har en stor roll.
Så var det då dags för statistik för TNG S05. Bättre sent än aldrig. 😛
Grafer för TNG
Jämförelse av medelbetyg mellan serier
Medelbetyg för S05: 6,35 (S04:6,85 | S03:6,42)
Median för S05: 7 (S04:7 | S03:6)
Efter en väldigt jobbig start för TNG så tog det äntligen ordentlig fart iom S03. Nästföljande säsong, S04 höjde ribban ytterligare, framför allt genom att vara jämnare och ha en högre lägstanivå. Det var hittills den bästa säsongen i serien, och det fortsätter den vara även efter S05. Det var rent av så att efter en ganska dålig sekvens av avsnitt som gjorde slutet på säsongen relativt svag, så visade sig S05 vara sämre överlag än t.o.m. S03 (baserat på medelbetyget). Eftersom de här säsongerna är inom vad fansen brukar tycka är TNGs gyllene år så satt jag och undrade; Vilken enskild säsong är det egentligen som brukar hållas högst? Jag hade nämligen för mig att S05 kanske var just den säsongen. Men efter det, för mig, förvånansvärt svaga resultatet och det svaga avslutet på säsongen så bestämde jag mig för att titta runt lite. Tyvärr hittade jag inget klart svar på den frågan, utan svaren verkar vara ganska jämt uppdelade från S03 till S06, med några enstaka röster som håller upp S01 och S02. Enligt Roger så var S05 definitivt inte den bästa säsongen iaf och det ska bli intressant att se om S06, den sista säsongen i TNGs gyllene år, kan ta den titeln.
Säsong 5 började faktiskt otroligt starkt, trots en ganska svag säsongsöppning (5×01 Redemption II (4/10)). Trots den svaga inledningen så gick medelbetyget starkt uppåt på det följande halvdussin avsnitten. Där nåddes inte bara S05s högsta betyg utan även TNGs/Star Treks hittills högsta medelbetyg under det här projektet; 7,71. S04 började ännu bättre tack vare en stark säsongsöppning, men iom att det knappt var utslaget över fler avsnitt än just det så blir det inte statistiskt jämförbart. Med andra ord, en väldigt stark och lovande inledning på S05 i den första tredjedelen av säsongen.
När vi kom till mitten på säsongen så ändrades det dock. Plötsligt sänktes lägsta nivån något, vilket drog med sig medelbetyget neråt. Det var fortfarande bra eller helt okej avsnitt, men de stod inte ut längre. Det kom fortfarande något enskilt avsnitt som var väldigt bra, men det var för sällan för att balansera upp medelbetyget. Trots den lysande början på säsongen och dess stora marginal ner till S04s medelbetyg så gjorde detta att S05 nu låg strax under S04 när vi gick in i slutet på säsongen, på ett fortfarande bra medelbetyg på 6,81.
Slutet på S05 förde dock med sig både bra och dåliga saker och som helhet så var det negativt när det kom till medelbetyget. I slutet på säsongen fick vi nämligen flera riktiga toppavsnitt som inte bara anses vara toppavsnitt för säsongen utan för serien och Star Trek överlag, avsnitt som
5×18 Cause and Effect (9/10) och 5×25 The Inner Light (9/10). Den här sekvensen av avsnitt inkluderade även ett avsnitt som 5×23 I, Borg (6/10), som folk rent allmänt brukar hålla högre än vad Roger gjorde.
Men det var det positiva. Det negativa var framför allt att S05 här verkar ha glömt allt vad hög lägstanivå heter och om det är något vi lärt oss från tidigare säsonger så är det att i en säsong med så många avsnitt så är jämnhet på hög nivå det främsta verktyget för att uppnå ett högt medelbetyg för säsongen. Istället innehöll den här sekvensen en riktig djupdykning på betygsskalan som innehöll riktiga katastrofavsnitt som kommer att nämnas längre nere, i listan på säsongens sämsta avsnitt. Detta gjorde att säsongens medelbetyg återigen började falla och alltså t.o.m. hamnande under medelbetyget för S03.
En intressant detalj att tilläga är dock att medan medelbetyget för S05 ligger under det för både S04 och S03 så är faktiskt medianbetyget för S05 en sjua. Alltså samma nivå som S04 och klart högre än S03. Detta är förmodligen första gången som statistiken för medianbetyg verkligen kommit till användning hittills, för det här visar att S05 var betydligt ojämnare än S03 och S04. Det hade betydligt större andel avsnitt längs ut på sidorna av sin betygsfördelning, både på den positiva och negativa sidan, istället för att som S03 och S04 ha en mycket tätare och mer kompakt betygsfördelning. Vilket faktiskt hjälper att beskriva S05 ganska bra, vid sidan om medelbetyget. Så, S05s medianavsnitt är i nivå med S04s, men på grund av fler riktiga dåliga avsnitt i det här fallet så dras medelbetyget ner till S03s nivå. Intressant.
Bästa avsnitten i TNG S05:
9/10 – Disaster (5×05)
9/10 – The Game (5×06)
9/10 – Cause and Effect (5×18)
9/10 – The Inner Light (5×25)
8/10 – Darmok (5×02)
8/10 – Ensign Ro (5×03)
8/10 – Silicon Avatar (5×04)
8/10 – Unification I (5×07)
8/10 – Violations (5×12)
8/10 – The Outcast (5×17)
Sämsta avsnitten i TNG S05:
1/10 – The Perfect Mate (5×21)
2/10 – Cost of Living (5×20)
3/10 – Imaginary Friend (5×22)
4/10 – Redemption II (5×01)
4/10 – The First Duty (5×19)
I min iver att komma vidare så glömde jag bort att räkna ut mina egna betyg för säsongen, som jag har gjort för de senaste säsongerna.
Jag fortsätter min vana trogen att ha ett lite högre medelbetyg än Roger, denna gång till stor del för att jag inte tycker att de sämsta avsnitten är riktigt så dåliga som Roger tyckte. Men det visar sig att på det stora hela så verkar jag hålla med Rogers siffror om var S05 ligger inom serien. Mitt medelbetyg för S05 stannar på 6,69, vilket är klart lägre än S04 (6,96) och tangerar S03s medelbetyg.
Där ser man. Lite förvånad är jag, det verkar som om jag på stora hela ändå håller om säsongen som helhet. 😛