A matter of perspective. Det där Riker blir anklagad för sexuella trakasserier och mord.

tng perspective 7
Varje tv-serie med självaktning måste väl göra sin version av Kurosawas Rashomon. Alltså ett avsnitt där en händelse återberättas på olika sätt av de som var inblandade (här är till exempel en lista på en del serier som testat konceptet – klicka ner till live-action tv). Fast ombord på Enterprise kan man ju hotta upp saker och ting lite utöver det vanliga. Vem behöver flashtng perspectivebacks när man har ett holodäck och en dator där man kan programmera in allas vittnesmål. Sen trycker man på en knapp och så spelas de olika versionerna av händelsen upp. Det är lite som att gå på teater, men med en datorgenererad kopia av personerna i fråga i huvudrollen. Snyggt och praktiskt, men extremt plågsamt för Riker då holodäcket i det här avsnittet används för ett slags förberedande rättegång där han anklagas för att 1. ha antastat en kvinna sexuellt, 2. mördat hennes man, 3. sprängt en hel rymdstation i luften för att dölja spåren av det han gjort.

tng perspective 8

Och just då kommer den äkta mannen in i rummet….

Punkt 1 – 3 ovan ska ha utspelat sig på rymdbasen Tanuga IV där forskaren Nal Apgar forskat kring användandet av Krieger-vågor. Riker kommer dit på ett studiebesök men nästan genast går saker fel. Exakt vad är svårt att säga eftersom Rashomon-konceptet ju innebär att vittnesmålen kring vad som hänt går isär. Så det kan vara så att Apgars fru försöker förföra Ryker. Det kan också vara så att Riker försöker förföra henne. Det kan också vara så att Apgar blir väldigt nervös av att det kommer en representant från federationen och ställer en massa frågor. Men det skulle lika gärna kunna vara så att Apgar kommer på Riker och frugan mitt i deras hångel. Kärnfrågan: vem som sprängde rymdstationen lyckas man däremot till sist reda ut, men genom ytterligare en av dessa märkliga manövrar där gränsen mellan holodäcket och verkligheten är ytterst suddig och osäker. Kan verkligen en holodäckssimulerad kopia av en Kriegervågsapparat göra hål i väggarna i helt andra delar av Enterprise? Det finns en krånglig förklaring kring det här på Memory Alpha, att det är en kraftstation på planeten nedanför basen som alstrar energin som i sin tur bara reflekteras av maskinen på holodäck. Men allvarligt. Så dålig förklaring. Det metafysiska perspektivet kring vad som försiggår på holodäcket blir allt mer invecklat ju längre den här serien pågår.

tng perspective 4Det här påminner om: Rashomon då, och ett gäng andra rättegångsdramer i Star Treks historia som The Menagerie och Court Martial för att nämna två exempel från originalserien, men….

Det här är nytt: …i och med den där holodäckssimuleringen så blir det ett betydligt rappare avsnitt än någonsin tidigare i seriens rättegångssubgenre. Slut på sega förhör – det är bara att trycka play på holodäcket.

tng perspective 3Höjdpunkten är: Datas konstkritik-rant i avsnittets början, där alla på krokikursen ombord på Enterprise får bra betyg – utom Picard. En sån där gullig meshumor som bara Star Trek kan komma undan med.

 

tng perspective 5Gillade inte: Att det är så HIMLA självklart för alla i Enterprises hjärntrust att Riker inte kan ha varit ett superslemmo mot forskarfrun. Vi såg faktiskt hans mer eller mindre predatoriska drag till exempel i The Vengeance FactorPlus att man liksom missar att prata ordentligt om det här med subjektiva minnen och den logiska förklaringen bakom helt skilda minnesbilder av en händelse. Detta i en serie som älskar att prata om precis allt.

Vad har vi lärt oss? Jag är väldigt osäker, faktiskt. Det kan vara något om sexuella trakasserier, men ändå inte. Eller är det bara det gamla vanliga om en försmådd kvinnas vrede? Det känns i så fall inte superfräscht.

Betyg: 6/10 Ett rimlig exekuterat avsnitt som i och för sig kändes oväntat intrigmässigt, men som aldrig blev särskilt spännande. Visst är det lite roligt att se alla inblandade titta på när kopior av de själva spelar upp vad som hänt, men det är ju hela tiden så uppenbart att Riker inte kommer att bli utlämnad för att ställas inför rätta på en främmande planet.

Den översexuella, lögnaktiga och lyxkonsumtionssugna frun är dessutom en trist och stereotyp hysterika. Hon är ju egentligen avsnittets mest intressanta rollfigur men får aldrig särskilt mycket screentime. Hon hänvisas till att bli en liten biroll och är givetvis alldeles för grunt porträtterad för att vara intressant på ett Tennessee Williamskt sätt.

Star Trek: The Next Generation. Säsong 3, avsnitt 14/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 5 långfilmer och 164 tv-avsnitt.

6 thoughts on “A matter of perspective. Det där Riker blir anklagad för sexuella trakasserier och mord.

  1. LDL says:

    Det här är förmodligen det avsnittet som jag tycker allra minst om i den här säsongen. Visst har avsnittet lite intressanta grejer och saker som de testar på i berättandet, men samtidigt går det inte att undkomma att det bara blir tråkigt till slut. Ingen spänning, inget intresse och inga gästskådespelare som verkligen kliver fram och försöker lyfta avsnittet heller. Jag hade nog snarare gett det en 4/10. Då ska det sägas att jag inte alls är allergisk mot varken rättegångsavsnitt eller avsnitt som är tyngre på dialog och har ett segare tempo. Men de får ju ge mig något för det också, och det gör inte det här avsnittet. :/

    Bland författarna bakom serien säger Piller att han faktiskt tyckte – och fortfarande tycker – att de hade skrivit ihop ett lysande avsnitt men att det inte alls lyste igenom i det producerade avsnittet, bland annat p.g.a. att gästskådespelarna inte riktigt presterade, menar han. Han tycker än idag att det här kanske är det bästa brotts/rättegångsavsnitten som han har jobbat på i karriären, men att det inte reflekterades utanför manuset.
    Jag vet inte, jag har ändå svårt att se hur det här var så bra. Det känns som ett ganska oroande tecken när ett större antal av seriens manusförfattare fick hoppa in och jobba tillsammans på avsnittet. Det brukar ofta kunna betyda att de har ganska svåra problem med att få ihop det hela. Samtidigt, när man lyfter in flera andra för att hjälpa till, så är alltid risken att det blir för många kockar i köket och att avsnittet slits isär mellan de olika författarnas visioner och kompromisserna de tvingas göra. Kanske har det något med resultatet att göra.
    Behr och Moore, två av författarna som fick jobba en hel del på det här avsnittet, berättar att det var väldigt svårt att få avsnittet att fungera. Den här typen av avsnitt är även något som författarna för serien skulle ha svårt för fler gånger. Det var förövrigt det första avsnittet som Ron Moore fick jobba på efter att han blev fast anställd. Behr och Moore tycker iaf även dem att det här var ett ganska dåligt avsnitt och förmodligen det sämsta i säsong 3.

    Ja, det här med holodecket. Det är knepigt. Innehållet som skapas är ju en blandning av replikerade föremål och holografi. Objekt är förmodligen fysiskt replikerade, medan liv och vissa mer komplicerade objekt byggs upp framför allt holografiskt då de inte kan replikeras (med deras tekniska nivå). Så, om man skapar ett föremål enligt ritningarna så tycker jag väl ändå att det går ihop att föremålet faktiskt fungerar. Problemet normalt sätt är ju att holodecket är menat att ha ganska ordentliga spärrar i programmeringen så att det som skapas inte kan bli en fara för skeppet eller besättningen. Här börjar problemet, för det är ju mycket mer underhållande (och enklare för författarna) om det går att komma runt för att skapa drama och spänning. Därmed så går det att komma runt spärrarna ganska enkelt, tydligen, både för de repliekrade objekten och t.o.m. för de holografiska skapelserna.Så i praktiken innebär det att spärrarna inte verkar fungera speciellt bra och det är allvarliga problem med holodeck lite hela tiden vad det verkar, och det skapar ett väldigt konstigt förhållande mellan människorna och holodeck-teknologin. Varför skulle de envisas med att fortsätta använda den och aldrig ens fundera på saken om teknologin fortfarande är så farlig?
    Jag tycker ändå att förklaringen var ganska bra med tanke på allt. De har ändå gjort ett vettigt försök att ge oss en rationell förklaring, även om den är långsökt. Med den förklaringen så var det ju inte objektet i sig som var farligt, utan hur det fullt fungerande objektet interagerade med något externt. Problemet är ju att förklaringen bara behövs för att täcka över det verkliga problemet, ändamålsglidningen som lämnar all säkerhetstänk kring holodecket helt ihåligt. Det är vad jag tycker om saken iaf. 😀

    Like

  2. Hoffa says:

    Hade tänkte lugna mig för att inte spamma sönder medan Roger har annat än bloggen att göra men nu kom det ett sådant där, jag blev arg ögonblick igen. Jag är inte förtjust i hur biten att Manua Apgar anklagar Riker för ett sexuellt övergrepp (brottsrubricering kan jag inte gissa men i hennes berättelse ser det ut som ett våldtäktsförsök som avbryts tidigt) hanteras. Det hanteras ju inte alls utan lämnas utan åtgärd. Att det var Dr Apgar själv som orsakade explosionen på stationen som konsekvens av sitt misslyckades försök att mörda Riker säger ju ingenting om vad som verkligen hände mellan Riker och Manua.

    Scenariot att Dr Apgar kommer på Riker med att försöka slita kläderna av hans fru men tror att Riker har för många högt uppsatta vänner för att kunna ställas till svars känns ju inte uppenbart omöjligt. Det vi får se i avsnittet pekar tvärt om på att detta är något som mycket väl skulle kunnat hända och för allt vad vi vet kanske också hände. Ingen fäster ju något avseende vid den här delen av Manuas vittnesmål trotts att Troi påpekar att inget tyder på att Manua ljuger. Anklagelser om sexuella övergrepp får inte hanteras så här slarvigt.

    Jag tror att det verkligen hade en intressant ide här men inte lyckades få ihop det vilket är synd för det hade gått att göra en intressant historia på temat hur olika vittnen kan uppfatta och minnas samma scen och hur man i efterhand kan omtolka en händelse men det slarvas bort. Jag tror det som får avsnittet att inte fungera är mycket av tiden ägnas åt vad som hände mellan Manua och Riker men att inget av det egentligen är relevant för upplösningen.

    Like

    • LDL says:

      +1

      Du har ju en väldigt bra poäng. Jag tror visserligen inte att Riker någonsin skulle kunna skrivas på det sättet i den här serien, inte utan extern påverkan, men det vet ju inte människorna i manuset. Man kan ju absolut se den möjligheten. Så de gjorde ett ganska dåligt jobb, när man tänker tillbaka.
      Hur jag själv verkar ha missat hela den biten vet jag inte. Pinsamt. Jag får säga till mitt försvar att jag har sett väldigt få av de här avsnitten nyligen, jag går mest på minnet och det som Roger nämner. 😛

      Like

    • Jättebra poäng, sett i dagens ljus skulle man inte kunna skriva ett avsnitt på det där viset. Någonstans blir man helt avtrubbad också av att INGEN NÅGONSIN i Star Trek gör något fel utan att vara besatt av en yttre kraft. Tack för omtanken, var på Göteborgs filmfestival och helt plötsligt surrade telefonen igång som besatt, av kommentarer på inlägg. Men jag är mest tacksam över att ni håller debatten levande på bloggen, medan jag är upptagen av filmfestival. Nu har jag några dagar av Star Trek:ande innan nästa festival tar fart. Men målet är att jag ska kunna avsluta säsong tre innan jag far till Berlinalen!

      Like

      • Hoffa says:

        Aha, det är DÄR du är!

        On topic, Jag satt faktiskt och hoppades på att det här skulle vara ett “före sin tid” avsnitt där de i alla fall skulle explicit beröra att många sexförbrytare, av sin omgivning, just uppfattas som schysta typer som aldrig skulle kunna begå övergrepp och att detta bidrar till att offren har svårt att bli trodda.

        Jag hade även hoppats att de skulle beröra hur minnen kan omarbetas i efterhand. Om man hypotetiskt antar att Rikers eller Apgars assistents beskrivning av händelserna är någorlunda rätt är det inte orimligt att Manua i efterhand skulle känna sig obekväm med att ha varit så tänd på mannen som (hon tror) mördat hennes make och ödelagt hennes liv att hon skulle börja omarbeta minnet av händelserna.

        Om man i stället antar att Manuas beskrivning är mer rätt skulle man kunna tänka sig att Riker inte känner sig bekväm med att ha gått över gränsen och därför börjat omarbeta sitt minne av händelsen till något som är lättare för honom att leva med. (Hur många misstänka sexförbrytare har inte försvarat sig med att offret egentligen var med på det hela).

        Troi konstaterar ju, som sagt, att båda säger emot varandra men ingen ljuger. Så Mycket Bortslarvad Potential!.

        Även om jag måste erkänna att det avsnitt jag hade velat se mycket riktigt hade varit svårt att få till i TNG där det är en premiss för serien att huvudkaraktärerna är helylle och reko. (Men man hade kunnat göra mer av det här även med kravet att det måste sluta med att Riker frias).

        Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s