Här har jag suttit och skrivit och tyckt till kring Picards medvetna och hårda inställning till The Prime Directive – generalorder ett. Hur Picard inte hänger sig åt känslomässigt tjafs som sin föregångare Kirk, utan verkar tycka att en regel är till för att följas. Inte något som man bara hittar ett kreativt sätt att kringgå. Så kommer det här avsnittet. Och hela federationens stränga regelverk kastas överbord på grund av att Data har en ny kompis som han pratar med på radio. Ingen annan på Enterprise hade kommit undan med det här, förutom Data. För det var ju så här jag trodde att Picard skulle vara:
Jo, jag vet att de flesta av er TNG-veteraner småler lite nu och tycker att jag är rar i min indignation. “Vänta bara…” är väl de kommentarer som jag fått av de Trekkers jag dryftat det här med i veckan. Men i vilket fall så tycker jag att det hela sker lite väl enkelt. Å andra sidan, ju längre bort från federationens rymdbaser man befinner sig, desto svagare blir kanske viljan att följa regelverket till punkt och pricka.
För bara Datas radiokontakt med en varelse på en planet med primitiv teknik är i sig ett brott mot generalordern. Men det slutar inte där. Eftersom Datas radiokompis är en liten flicka som bor på en planet som står i begrepp att slitas sönder från insidan så sätts ett gigantisk räddningsprojekt igång ombord på Enterprise. Och efter lite velande lyckas man skicka sonder som “lugnar ner” planetens innanmäte (förstod aldrig exakt hur).
Men det slutar inte där heller. Data åker dessutom ner till planeten och tar med sig den lilla flickan tillbaka till Enterprise, och låter henne hänga på skeppets brygga. Data må ha förklarats var en tänkande och självmedveten varelse genom en rättegång, men han behandlas fortfarande som en jättebebis av de flesta av sina kollegor.
I övrigt i det här avsnittet: Wesley Crusher får sitt första arbetsledaruppdrag ombord på Enterprise. Efter att lite klädsamt tvivlat på sig själv och ställt några naiva frågor till Riker om ledarskapets natur så gör han givetvis ett helt FANTASTISKT jobb. Vi får också reda på att Picard gillar att rida, och att betazoider blir förvirrade när de rider på hästar – de tar in för mycket av hästens tankar.
Det här är ett helt försumbart avsnitt, tycker jag. Men ytterligare ett som bekräftar trenden att besättningens inre angelägenheter gradvis får stå allt mer i fokus i serien. Det vill säga, de externa elementen i avsnitten hamnar bitvis allt mer i bakgrunden, medan relationerna mellan de olika medlemmarna av besättningen på Enterprise allt oftare placeras i förgrunden. I ett avsnitt som det här köper jag nästan den ganska meningslösa intrigen eftersom tempot och berättandet flyter på så bra. (Börjar nu misstänka att jag är lite skadad efter första halvan av den här säsongen, eftersom jag blir tacksam över att det grundläggande dramatiska berättandet fungerar i ett avsnitt).
Betyg: 4/10
Star Trek: The Next Generation. Säsong 2, avsnitt 15/22. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 4 långfilmer och 143 tv-avsnitt.
Låtas att jag just läste recensionen (http://www.tor.com/2011/10/03/star-trek-the-next-generation-rewatch-pen-pals/%5D på avsnittet från en av mina favorit-ST-författare, Keith R.A. DeCandidos, maraton istället…
Nu var det några månader sedan jag såg det här avsnittet, så jag kommer inte ihåg detaljerna ordentligt, men jag gillade verkligen den långa diskussionen de hade om huvuddirektivet och hur nyfikenhet också är ett slags tema i avsnittet. Det är nog också ett av avsnitten där jag gillar Wesley bäst som karaktär och B-storyn knyts ihop väl med huvudberättelsen. Det jag har mest svårigheter med är nog Sarjenkas make-up, som jag inte tycker är supersnyggt gjord.
Skulle nog ge detta 8/10 😛
Åtta, du är tokig. Tyckte att det här var ett sånt där avsnitt som var helt okej medan jag tittade på det. Men när jag sen försöker minnas vad det EGENTLIGEN handlade om så blir det helt tomt. Visst var det en intressant diskussion de hade, men borde de inte ha tänkt på att den här typen av situationer skulle kunna uppstå? Borde det inte finnas sanktionerade undantag för räddningsexpeditioner? Prime directive har funnits med sedan Kirks dagar, att den strider mot allt vad empati och medmänsklighet är borde väl ha kommit fram vid det här laget. Frågar mig igen, exakt vem jag blivit när jag skriver sånt här 😉
Jag får ta och hålla med Mr_Trek för det mesta om det här avsnittet. Jag tycker inte det är något riktigt höjdaravsnitt, men det är bra, sååå…kanske 7/10. Speciellt, med tanke på att det är i början av TNG gör att det står ut ännu mer kanske. Väldigt vad vi tycker olika om många av de “bättre” avsnitten den här säsongen, Roger. 😀
Jag dubbelkollade faktiskt lite andra recensioner för att se om det var kanske jag som var undantaget, men det verkar vara ett ganska omtyckt avsnitt. Speciellt för att vara Säsong 2. 😛
Så, vad är det jag tycker så himla om i det här avsnittet? När det kommer till specifika scener i avsnittet så är det diskussionen om Prime Directive (PD) som står ut. Jag tycker inte bara om scenen som verkligen visar de olika rollfigurernas olika perspektiv och mentalitet, samtidigt som dialogen i sig faktiskt är väldigt intressant. Den varken känns som en föreläsning eller filler-dialog utan något riktigt innehåll. Det är en intressant diskussion helt enkelt.
Det finns också småsaker jag inte riktigt gillar med avsnittet så klart. Jag tycker att Data är lite väl naiv när han svarar på meddelandet. Han är Data, han kan alla regler utantill, och kreativitet eller bryta mot regler är inte naturligt beteende för honom. Wesley är helt okej, men han har lite scener och beteenden i början som får honom att verka helt oförberedd på att ta ansvaret. Varför han får ansvaret för första gången i en sån här situation kan man också undra, men det är väl Picard och Rikers fel. På det stora hela så är det inte alltför spännande. Angående att det inte blir några konsekvenser för Data; Ja, Starfleet verkar inte vara så bra på det där. Det kommer finnas folk som gör betydligt värre i tjänst och bara får någon slags officiell tillrättavisning.
Men det här avsnittet har någonting som inte går att peka ut specifikt i någon scen som jag verkligen tycker om. Det är någonting som jag nämnt tidigare att TNG ofta gör ovanligt bra även inom Star Trek. Det är att ha någon slags intressant diskussion genom ett avsnitt, mellan raderna, ibland är det existentiellt andra gånger handlar det om system och vad som vore optimalt. Någonting som fångar ens intresse som tittare och ger en något att själv fundera på under och efter avsnittet. Ibland ger de inte ens en slutsats, utan det lämnas öppet för tittaren av tänka själv och avgöra. I viss mån kan man väl säga att det handlar mer om saker på en konceptuell eller filosofisk nivå ofta. Den här gången handlar det om just PD och dess användning, och jag fann diskussionen och den feedback man fick genom avsnittet väldigt bra. Ärligt talat är det nog därför Star Trek fans än idag fortsätter diskutera vissa av avsnitten så mycket, för att de väldigt naturligt leder en in på de här ämnena och bra argument för flera olika perspektiv.
Sen så håller jag inte med vissa argument som Picard ger i avsnittet, och för att inte bryta trenden din vilja att följa PD till punkt och prick. 😀
Det är lite tvetydigt, speciellt då TOS sa att det var så strängt, men namnet pekar på att det är ett direktiv och ingen absolut lag. Iaf vid det här laget. Alltså tolkar jag det som något vars anda man bör följa beroende på situation (vilket Starfleet sen utvärderar). Jag har sagt tidigare, och det står jag ännu för, att PD är ett väldigt upplyst och respektfullt attityd mot pre-warp civilisationer. Men dess anda handlar inte om att Starfleets kaptener skall vara paragrafryttare eller gömma sig bakom vaga detaljer för att slippa hjälpa de i nöd. PDs anda handlar om två saker; 1) Att Pre-Warp civilisationers utveckling inte bör störas eller manipuleras, och 2) Att de ofta inte är redo att ta till sig faktumet att det finns annat liv ute i rymden och inte är i en fas där de ens kan drömma om att vara en jämlik part i någon relation med rymdfarande civilisationer. Det handlar alltså om att hjälpa dem, inte ge kaptenerna en ursäkt för att flyga iväg. Tyvärr är det här är tidigt PD-avsnitt som öppnar upp dörren för att det är acceptabelt att gömma sig bakom formuleringarna och vägra hjälpa de som ber om nöd, även om man skulle kunna lösa det hela. Det tycker jag är ofantligt omoraliskt och exakt motsatsen till PDs anda. En utdöd civilisation är inte en fas i dess naturliga utveckling, så att rädda dem och låta de fortsätta utvecklas är inte att bryta mot PDs anda! :S
Det som stör mig här är alltså inte att Picard är arg för att Data bröt mot PD och försatte dem i en svår sits, det förstår jag. Utan det jag är emot är att hela Picards attityd verkar vara att hade Data inte gjort det så hade tjejen inte vetat att det fanns någon därute och då hade PD solklart gällt dem, så då kunde de åkt vidare och låtit civilisationen raderas trots att det visar sig att de faktiskt kunde lösa problemet och rädda dem alla.
Som om inte det var illa nog så får man komma ihåg att hade Data bara tagit emot meddelandet och inte svarat, då hade de rent av kunnat lösa det här från omloppsbana och ingen på planeten hade vetat om att de existerade. Även efter att Data svarade så hade man fortfarande kunnat göra det. Efter allt som de hade gått igenom, hur sannolikt är det att någon skulle tro på en liten flicka som säger att det var utomjordingar som pratade med henne och räddade planeten? I värsta fall, radera hennes minne efteråt, de gjorde ju det ändå. Starfleet är tydligen inte mycket för individens rättigheter till sina egna livserfarenheter och minnen. 😛
Nåväl, jag har skällt tillräckligt nu. Jag är emot vissa grejer här, men den här diskussionen i sig är fortfarande väldigt intressant. 😀
En intressant detalj är att den lilla tjejen spelades av en ung Nikki Cox, som senare var med i bland annat tv-serien…The Nanny! Okej, ett avsnitt, men ändå. Jag hade aldrig kunnat gissa att fanns så många trådar mellan The Nanny och Star Trek. :O
Ser fram emot nästa. 😉
Som sagt, jag tror man måste ställa det här avsnittet mot Symbiosis, där Picard inte ens tillåter sig själv att berätta för en planets befolkning att de är helt nedknarkade. Och eftersom det ligger i replikerna att de förväntar sig att få skäll från Federationen centralt så är det inte helt “kosher” att göra som de gör i det här avsnittet. Tycker att ni tramsar bort det heliga PD här 😉
Det är väl ganska förväntat att Federationens inledande reaktion på att folk bryter mot PD kommer att vara negativt, men sen måste det ju prövas och förklaras varför de besluten togs och vad konsekvenserna blev.
Jag gick faktiskt tillbaka och kollade upp vad jag skrev om Symbiosis, så jag inte sitter här och säger emot mig själv. Men det gör jag inte, som tur är. Utan jag var faktiskt tidigt ute i Symbiosis och säger att strikta tolkningen av PD som en absolut lag inte är vettig på något sätt. Så, ni kan tycka vad ni vill, men jag är iaf konsekvent. 😛
Sen har vi väl inte jättemycket att jämföra med i nuläget, när det kommer PDs användning, men Symbiosis är verkligen ett jättedåligt exempel. Det är så mycket gränsfall över hela situationen, när det kommer till om PD gäller eller inte. De civilisationerna var till exempel inte Warp-kapabla, men eftersom de fanns i samma solsystem så hade de redan kontakt med civilisationer från andra världar och visste att de fanns därute. Men vi kan också konstatera att trots att de senare drar in PD i smeten, så verkar den inte blockera deras möjlighet att…just det, hjälpa dem. Det är därför de öht tar kontakt.
Jag kan visserligen förstå argumentet att man inte bör ändra sånt som redan har introducerats, och då gjorts med en väldigt mycket striktare tolkning. Men baserat på din andra kommentar så håller du ju faktiskt med att PD, enligt den tolkningen, varken är en vettig lag eller på något sätt etiskt korrekt. Oavsett vilket så håller jag fast vid att den tolkningen jaga argumenterar för är mycket mer konstruktiv och medmänsklig. Det är ett direktiv jag kan ställa mig bakom. 🙂
Om jag ska säga något här så tycker jag situationen är väldigt annorlunda än i Symbiosis. Där är det en “konflikt” mellan två parter. Hade Picard & Co lagt sig i den direkt genom att avslöja sanningen hade resultatet blivit att den ena parten blivit obeskrivligt rasande på den andra vilket hade kunnat leda till ett förödande krig. (Ok just nu hade de inga fungerande rymdskepp men en det kunde ju ändras i framtiden). Som det blev nu så kommer ju beroendet att släppa men möjligheten finns att de aldrig inser att de blivit avsiktligt lurade. Jag kan se rimligheten i Picards beslut från Symbiosis.
Här däremot tycker jag inte det går att etiskt försvara att göra ingenting och jag förstår inte ens varför det blir en diskussion, Hela poängen med PD är ju att mänskligheten har kommit att inse att det ofta blir värre när man lägger sig i andras problem oombedd. Här finns det dock rimligen inget sätt att förvärra situationen då, om inget görs kommer alla på planeten att dö i en naturkatastrof. Särskilt när det sedan visar sig att hela problemet går att lösa utan att någon någonsin upptäcker att Enterprise varit där. Hela diskussionen i avsnittet är liksom orimlig, det finns bara en försvarbar slutsats att komma till. Det dumma är att det här kunde ha varit ett riktigt bra avsnitt, allt som hade behövts hade varit att det funnits någon plausibel anledning till att det skulle kunna vara en dålig ide att hjälpa folket på planeten. I stället blir det bara en diskussion om i fall det är ett självändamål att upprätthålla PD även i situationer när man faktiskt VET att det inte kan bli värre.
Vad jag dock inte gillar är hur de plötsligt och smidigt kan radera barnets minnen. Det är en lite för smidig och enkel lösning som kommer helt ur det blå, om det finns teknik för att radera minnen har det långt gående konsekvenser på hur hela samhället fungerar och det borde finns omfattande etiska problem runt den som man tycker i alla fall borde diskuteras. Det är definitivt ett övergrepp att bara radera en del av någons liv utan samtycke men här görs det med ungefär lika mycket eftertanke som vilken rutin operation som helst. H Jag stör mig på det här på samma sätt som jag störde mig på det smidiga transportör tricket i Unnatural selection. Något som borde ha långt gående konsekvenser används utan eftertanke som en billig plot device för att komma tillbaka till normalläget.
Jag skulle nog ändå kunna tänka mig att ge detta ett medelbetyg pga att diskussionen runt PD ändå är intressant men det hade kunnat vara ett så mycket bättre avsnitt.
Jag håller helt och hållet med, som sagt, det är svårt att se något rationellt eller etiskt argument för att inte hjälpa en civilisation som annars kommer att utplånas av en naturkatastrof. En situation som besättningen kan lösa.
Tyvärr är ju den här tolkningen av PD något som kommer att komma upp lite då och då i Star Trek. :/