Allt skulle tydligen inte vara remakes på gamla manus i Star Trek: The Next Generation. Man bestämde sig för att det åtminstone behövdes något nyskapande i utbudet av superskurkar i serien. Det är det som är upprinnelsen till en av Star Treks mest förhatliga innovationer – ferengierna Ett gäng onda, lögnaktiga, lömska, fega, aggressiva, hariga och backstabbande….ja, vad ska vi dra till med så ni verkligen inser djupet av ondska här…jo, de är kapitalister också! “Ungefär som 1800-talets yankee-traders” är beskrivningen som man ger i avsnittet. Men ferengierna är så himla mycket värre än så.
Jag har ju redan skrivit om mina farhågor om att The Next Generation lite för ofta påminner om en barn- eller ungdomsserie. Och Ferengierna är ytterligare ett tecken i den riktningen. I all sin uselhet påminner de mest om något slags råttliknande skurk i en Walt Disney-film Ja, även till utseendet faktiskt, eftersom de sportar en sorts gnagarlook (den ursprungliga inspirationskällan var tydligen att de skulle se ut som fladdermöss). Fast jag gillar i och för sig den här replikväxlingen, när ferengierna ska förklara varför människor är så vidriga och barbariska:
LETEK: They shamelessly clothe their females.
MORDOC: Inviting others to unclothe them. The very depth of perversion.
Mer om detta släktes mycket speciella syn på kvinnor kommer så småningom.
Och som om ferengierna inte var illa nog så är The last outpost ytterligare ett avsnitt som vagt påminner om saker jag redan sett tidigare i serien. Som den automatiska försvarsmekanismen från en redan död civilisation som aktiveras när Enterprise kommer i närheten. Liknande maskinerier finns till exempel i That which survives och For the world is hollow and I have touched the sky. Det finns också ekon från Errand of Mercy här, precis som i det avsnittet sätts både Enterprise och ett fienderymdskepp ur spel av en mäktig kraft på en intilliggande planet. Och scenografin i det här avsnittet känns nästan nostalgisk – vi är tillbaka i det gamla kända “klipp-och berglandskap med tydlig studio-känsla”-konceptet från den gamla serien.
Det nya är att den där mäktiga kraften/försvarsmekanismen faktiskt går att diskutera med den här gången. I det här fallet tar den formen av en väktare (som ska se extremt gammal ut med hjälp av en helt fruktansvärd plastmask som sitter helt löst på ansiktet, så dålig sminkning hade de faktiskt nästan aldrig i originalserien) Efter en stunds samtal med försteofficeren ombord på Enterprise, Ryker, bestämmer sig väktaren för att människorna är en intressant och filososfiskt framstående art som han inte tänker ta livet av. Även ferengierna får komma loss ur hans traktorstråle, med förhoppningen om att även de någon gång ska växa till sig som art.
Andra höjdpunkter: Den enda delen av det här avsnittet som jag egentligen uppskattar är den korta stund som både Picard och ferengiernas kapten tror att det är deras motståndare som gör att deras skepp inte kan flytta sig ur fläcken. Och om jag tyckte att det var rafflande så kan ni ju tänka er resten.
Men ganska trist att: det här faktiskt var jättesegt.
Betyg: 3/10
Star Trek: The Next Generation. Säsong 1, avsnitt 5/26. Så här långt i min Startrekathon har jag sett 4 långfilmer och 107 tv-avsnitt.
Ferengernas utveckling kommer att vara rätt intressant. I DS9 är de mest galaxens giriga köpmän (mycket av skepp som matchar Enterprise ser man inte) och används främst som comic relief. De passar mycket bättre som stå och är faktiskt en rätt trevlig del av ST-universumet. Att de inte är så imponerande i början av TNG kan jag dock helt klart hålla med om. Det ska bli intressant att se vad du tycker om ferengerna senare 🙂
Att de faktiskt på fullaste allvar trodde att Ferengierna skulle bli den stora fienden i TNG, är skrattretande. Tack och lov blev det inte speciellt många avsnitt med dem, där författarna utgick från att det var så fansen skulle uppleva dem. Framöver blir Ferengierna allt mer comic relief i Star Trek.
Men jag kan iaf lugna dig med att säga att deras beteende förändras ganska drastiskt och att de kommer att bli betydligt enklare att ha att göra med som tittare. Framför allt DS9 gör mycket för dem, så att man som tittare kan ta dem på allvar igen.
Någonting annat att notera i det här avsnittet är att det var första framträdandet av Armin Shimerman, som spelade en av Ferengierna. Han skulle återkomma i lika olika roller inom Star Trek. Men framför allt är han känd inom Star Trek för att ha spelat en av de stora karaktärerna i DS9. En karaktär som också var Ferengier. 🙂