För några dagar sedan korsade jag hundragränsen. Hundra dagar med bloggen och hundra skrivna inlägg, och därmed godkänt i den stora bloggutmaningen #blogg100 som går ut på just det. Och i och med det är också det första delmålet med det här bloggprojektet avklarat. Men mitt egentliga uppdrag har bara börjat. Och jag ligger lite efter.
Allt eftersom jag börjat fördjupa mig i Star Trek så har det dykt upp massor av stickspår: podcasts, musikkarriärer, böcker, fandrivna projekt, seriealbum, merchandise och en hel del annat. Vissa perioder har det varit roligare att skriva om kringverksamheten än själva serien. Vissa dagar har det framför allt gått snabbare än att se och analysera ett helt avsnitt. Vissa har känts helt nödvändiga att täcka – som Leonard Nimoys skivkarriär (som förresten inte är över).
Så samtidigt som det är skönt att slippa bloggutmaningen som #blogghundra innebar så finns det ingen tid för mig att luta mig tillbaka och slappna av. Tvärtom. Enligt mina egna beräkningar borde jag vara en bra bit in på första säsongen av Next Generation nu, för att kunna vara klar i september nästa år. Jag har dock viss förtröstan, tror att tempot i skrivandet kommer att öka, och att texterna om varje avsnitt kommer att bli kortare och rappare så fort vi lämnar The Original Series. Så bara för att #blogg100 är över så betyder inte det att jag inte kommer att blogga lika intensivt här nu. Tvärtom, det är hög tid att ÖKA tempot. Vi ses imorgon! Då skriver jag om ett Star Trek-avsnitt igen.
Grattis, so far 🙂
Tack!!